Kärlek bidrar till ojämställdhet – teorin om kärlekskraft fortfarande aktuell

– Jag ville ta reda på varför männens makt består i västerländska samhällen där kvinnor och män är formellt jämställda och kvinnor relativt ekonomiskt oberoende av enskilda män, säger Anna Jónasdóttir i intervjun.
 
Hon insåg att kärlek, och sexuell kärlek i synnerhet, var något som feministiska teoretiker i stort sett inte hade brytt sig om.
 
– Fullt utvecklad sexuell kärlek mellan vuxna är inte antingen erotisk eller omsorgsfull, utan både och. Varför är detta viktigt? Jo, det besvarade frågan om den specifika materiella grundvalen för patriarkatet som många feministiska forskare arbetade med under 1970- och 80-talet. En fråga de inte kunde besvara. De fastnade i arbete och ekonomi, säger Anna Jónasdóttir.

Män får mer omsorg än de ger 

Med hjälp av den marxistiska teorin förklarar hon hur män exploaterar kvinnors kärlekskraft. Män får helt enkelt mer omsorg än de ger och kan bygga upp sig själva samtidigt som de fortsätter att dominera kvinnor. Det är inte bara i parrelationer utan på arbetsplatser och i politiken.
 
Anna Jónasdóttir utvecklade tesen i sin avhandling Love Power and Political Interests i statsvetenskap vid Göteborgs universitet 1991. Den gavs ut på ett förlag i USA 1994 och översattes även till spanska. Den kom ut på svenska 10 år senare.
 
– Det är ovanligt att en doktorsavhandling får sådan spridning och översätts till flera språk, säger Lena Gunnarsson, docent i genusvetenskap vid Örebro universitet. 

Bli tagen på allvar

Detta trots att det var svårt att argumentera utifrån just kärlek och samtidigt bli tagen på allvar. När boken gavs ut i USA fanns inte ”kärlek” längre i titeln som i stället blev Why women are oppressed.
 
– Jag fick ingen förklaring till varför de föredrog den titeln, men jag antog att de förmodligen inte ansåg att ”kärlek” var ett lämpligt ord att inkludera i titeln på akademisk bok, säger Anna Jónasdóttir.
 
Hennes teori om kärlekskraft används fortfarande för att göra det möjligt att förstå kvinnors vardag. Hon lyfter ett exempel av skribenten Sonia Hedstrand i Dagens Nyheter om emotionellt arbete och Mansbebisar, ett svenskt instagramkonto.
 
– Med hänvisning till mitt begrepp om kärlekskraft påstår hon: ”Att benämna och värdera det avlönade känslomässiga kneget är ett sätt att visa på hur män suger ut kvinnors kärleksresurser.”  Om hon har rätt skulle jag vilja säga att mina argument håller än, säger Anna Jónasdóttir.

Många kvinnor känner igen sig 

Det finns många vittnesmål från kvinnor som känner igen sig och som känner att forskningen bekräftar deras erfarenheter. Anna Jónasdóttir berättar om en kvinna som kom fram till henne efter en öppen föreläsning.
 
– Hon sa att det är första gången någonsin som hon har hört någon som har satt ord på hennes upplevelser, säger Anna Jónasdóttir.
 
I intervjun i Nordic Journal of Feminist and Gender Research berättar Anna Jónasdóttir om vägen till teorin om kärlekskraft, en krokig sådan. Lena Gunnarsson har byggt vidare på Anna Jónasdóttirs arbete om maktrelationer i samhället mellan män och kvinnor och tittat närmre på frågan om förändring.
 
I sin avhandling skriver Lena Gunnarsson om att kvinnor behöver dels rikta mer av sin kärlek – erotisk eller icke-erotisk – mot varandra och bort från män, dels rikta sin kraft mera inåt för att stärka sig själva och därmed bli mindre beroende av män.
 
Vad har hänt under åren som gått? Ser du en positiv eller negativ förändring?
 
– Svår fråga! Men jag tycker att vi kan se rörelser både bort från jämställdhet och mot ökad jämställdhet. Den sexuella exploateringen av kvinnor ser ut att intensifieras inte minst i och med digitaliseringen. Samtidigt är feminism idag så gott som mainstream och en stor grupp av kvinnor ifrågasätter gamla mönster i relationer och sex, säger Lena Gunnarsson.
 
Är jämställdhet möjligt – vad behövs i sådana fall? Är det inom räckhåll?
 
– Som Lena säger, ingen enkel fråga. När vi talar om jämställdhet talar vi om ett sammansatt område, flera olika sociala relationer där strävanden och förändringar kan gå åt olika håll. Jag påminns om att jag för flera år sedan inledde ett föredrag med frågan: Hur vet vi om jämställdheten går framåt eller bakåt? Och där jag underströk vikten av att se denna komplexitet när man försöker bedöma läget, säger Anna Jónasdóttir.
 
– Ett inslag i dagens situation i Sverige är att många män talar öppet om sitt känsloliv och även skriver så kallad bekännelselitteratur om känslomässig utsatthet när kärleksrelationer brister eller fattas dem helt. Jag tror detta är positivt. Men samtidigt utlöser medvetandet om beroendet av kvinnor aggressiva reaktioner hos en del män, vilket är milt sagt negativt. En sak som behövs är att män vänder sig mer till varandra för stöd som inte uppmuntrar aggressivitet. Är jämställdhet möjlig? Ja, men blir nog alltid bräcklig! Inom räckhåll? Vet inte!

Text och foto: Linda Harradine