Hur kan elevers kunskaper om demokrati öka?

Projektet börjar nu lida mot sitt slut och den 13 oktober presenterade Maria Jansson några av resultaten för Region Örebros demokratinätverk. Forskarlaget har också nyligen publicerat en artikel, och fler är på gång.

• I projektet har vi jobbat tillsammans med lärare på två gymnasieskolor. Lärarna har utarbetat undervisning som är frågedriven, det vill säga, eleverna arbetar undersökande med materialet, säger Maria Jansson.

De två skolorna låg i områden med olika socio-ekonomiska förhållanden och en viktig utgångspunkt var att också undersöka om undervisningen fungerade i områden med olika elevsammansättning. Undervisningen handlade om tillit och fokuserade på myndigheter. Maria Jansson förklarar:

• Ett av våra viktigaste resultat i projektet är att det var bra att fokusera på något annat än hur det demokratiska systemet idealt fungerar. Mycket undervisning handlar om det. När undervisningen i stället handlade om myndigheter som polisen, migrationsverket och CSN så förflyttades perspektivet till demokratins outputsida, det vill säga, det som de politiska besluten mynnar ut i. På så sätt kunde eleverna få syn på hur deras egna erfarenheter relaterade till demokrati. Det blev också tydligt för eleverna att även om demokratin fungerar som den ska, så betyder det inte att alla tycker att beslut som fattas är rätt.

Projektet hade som utgångspunkt att också göra intersektionella analyser för att bättre förstå hur olika maktordningar flätas samman med lärande.

• Det vi har sett är att elever som identifierar sig som kvinnor, eller med en annan nationalitet än svensk berättar om sina erfarenheter på andra sätt än de som är svenska, vita män. Svenska vita män talar ofta om sina erfarenheter som ”den allmänna uppfattningen”, medan de som inte hör till den här gruppen ofta börjar med att säga exempelvis ”som tjej som bor i ett utsatt område…”. Vi kan också se att lärandet har sett lite olika ut i de två skolorna, men att det eleverna lärt sig i slutändan har många likheter. Vår slutsats är att lärarnas kännedom om sina elever är avgörande för att undervisningen ska bli bra. Men också att det är svårt att hitta undervisningsexempel som får svenska vita män att börja reflektera över sin egen position.

Projektet har utmynnat i flera publikationer. En finns redan publicerad, och kan läsas här: https://www.jsse.org/index.php/jsse/article/view/5548/6007

För mer information om projektet, kontakta Maria Jansson, maria.jansson@oru.se