Institutionen för Humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap

”Stor oro efter ny politik för civilsamhället”

panel i kyrka Almedalen

Erik Amnå ledde samtalet mellan Malpuri Groth, vice generalsekreterare för Sveriges Kvinnoorganisationer, Joakim Hagerius, biträdande kyrkoledare, Equmeniakyrkan, Josephine Sundqvist, generalsekreterare, Läkarmissionen/LM International, Mattias Brunander, generalsekreterare, Diakonia och Yusuf Aydin, riksdagsledamot, Kristdemokraterna.

Staten har bytt skepnad och politiken för civilsamhället har skapat en påtaglig oro.
Med de orden inledde statsvetaren Erik Amnå ett samtal i Almedalen om regeringens nyordning för finansiering av bland annat biståndet.

Erik Amnå, professor emeritus i statskunskap vid Örebro universitet, räknade upp fem bärande pelare för det svenska civilsamhället, historiskt och idag. Dessa organisationer är hemvist för motstånd och kamp, för bildning och upplysning och för gemensam handling. De utgör också en tredje sektor vid sidan om politiken och marknaden och har en viktig roll att ge sammanhang, stötta jämlikhet och kulturell integration.

Yusuf Aydin, riksdagsledamot för KD, representerade politiken under samtalet. Han höll med om att den regeringen som hans parti är del av, försvagat civilsamhället.

– Särskilt biståndet är påverkat och omställningen har skapat stor oro, konstaterade han.

"Regeringen svartmålar"

Mattias Brunander, generalsekreterare för Diakonia, var väldigt kritisk och hävdade att regeringen svartmålar det svenska biståndet.

– Det är ytterst märkligt att förändringen genomfördes utan att vi eller forskningen konsulterades.

– Vi har varit tvungna att säga upp 2000 avtal. Ett exempel bland många är ett projekt mot könsstympning i Burkina Faso. Nu får vi jobba i en enorm uppförsbacke och det som händer i Sverige har blivit en snackis internationellt, från att ha varit ett föredöme.

Yusuf Aydin påpekade att det krävs mer av kontroll av de skattepengar som går till civilsamhället eftersom risken för fusk och bedrägerier har ökat. Dessutom är mer av medlen öronmärkta till specifika uppdrag.

– Riktade bidrag är problematiska eftersom de leder till kortsiktighet, konstaterade Joakim Hagerius från Equmeniakyrkan.

Tillfälle bli mer självständiga

Vad händer om civilsamhället inte kan räkna med det som Erik Amnå benämnde ”statens reservationslösa kärlek”?

– Är detta inte ett tillfälle att ta fram mer av självständighet genom att hitta annan finansiering, undrade han.

Josephine Sundqvist, generalsekreterare för Läkarmissionen, såg inte enbart negativa konsekvenser av regeringens politikskifte.

– Vi gynnas av den nya politiken. Dessutom samarbetar vi med organisationer i länder som Sydsudan och Somalia för att stötta deras oberoende från staten genom att äga mark och fastigheter.  Jag tror också att vi i Sverige ska skaffa eget kapital och förlita oss mer på gåvor för att finansiera verksamheten, sa hon.

Text: Maria Elisson
Foto: Marie Brodin

Medverkande i seminariet Självständighetens pris - när statens byter skepnad
Malpuri Groth, vice generalsekreterare, Sveriges Kvinnoorganisationer
Mattias Brunander, generalsekreterare, Diakonia
Josephine Sundqvist, generalsekreterare, Läkarmissionen/LM International
Yusuf Aydin, riksdagsledamot, Kristdemokraterna
Joakim Hagerius, biträdande kyrkoledare, Equmeniakyrkan
Erik Amnå, moderator, professor em i statskunskap, Örebro universitet, demokratiforskare, statlig utredare