Så blev Karlskogas industri en framgångssaga

Det är svårt att tänka på Karlskoga utan att tänka på industrin. De har vuxit fram tillsammans, konstaterar Cecilia Beckmann. Det som började med ett järnbruk blev så småningom en kanonindustri och en kemisk industri som kunde göra både explosivämnen och läkemedel.

I sin jakt på svaren på varför industrin här blev så innovativ, har hon pratat med ett 30-tal personer som har arbetat inom Bofors som ju var den dominerande arbetsgivaren under 1900-talet. De flesta hon har pratat med är pensionärer i dag och har alla jobbat med högteknologiska innovationsprojekt på något sätt.

– Det har blivit många intervjuer och arkivarbete, jag har läst och transkriberat hundratals gamla brev. Om jag inte var nörd innan så är jag det nu, säger hon.

Femteplatsen överraskade

Ett sätt att mäta hur innovativ en stad eller region är, är att undersöka antalet patent. Det är inte förvånande att storstadsområdena ligger i topp och att Västerås, med ABB och närheten till huvudstaden, landar på en fjärdeplats, menar Cecilia Beckmann.

– Men att Karlskoga kniper en femteplats överraskade. Staden ligger avsides och slutet av det kalla kriget innebar dessutom minskade försvarsmaterialbeställningar. Frågan blir snarare hur industrin har kunnat vara innovativa trots allt de varit med om?

Det finns två svar på frågan, enligt Cecilia. Ett är en anpassningsförmåga, att kunna använda befintlig kunskap och – med viss modifikation – dra nytta av den för att utveckla en helt ny produkt.

–  De som producerade krut kunde till exempel även börja göra läkemedel. Det blev en synergieffekt tack vare att det fanns utrustning och personal som kunde göra både och.

Avgörande samarbeten

Möjligheten att flytta expertis var viktig och framgångsfaktor nummer två var förmågan att samarbeta. Dels har det handlat om ett starkt lokalt kunskapsnätverk, dels om samarbete med andra länder. Vilket inte alltid har varit enkelt.

– I vissa länder som Bofors samarbetat med råder en stark patriotism, då har man fått stå på sig för att inte bli överkörda. En del anser sig vara bäst i klassen och så kommer ingenjörer från lilla Karlskoga?

Men Karlskoga har lyckats och det internationella samarbetet har varit avgörande.

– När det i Sverige inte har funnits politiskt stöd för att investera i försvarsmateriel har man kunnat vända sig till andra länder. På så sätt har man både lyckats behålla kompetens och få en större förståelse för de krav Natoländer har för att vilja köpa.

Det finns också en tredje framgångsfaktor menar Cecilia Beckmann: den lilla orten.

– De jag har pratat med säger att det har varit en styrka för Karlskoga, att ha varit en mindre ort. Hade industrin legat i en stor stad hade de sociala banden lösts upp när Bofors såldes och delades upp i olika bolag. I en större stad är risken större att människor glider i från varandra, när de inte längre hade samma arbetsgivare. På en mindre ort är det lättare att få till gemenskapen, man har kunnat fortsätta dra nytta av varandra.

 

Text och foto: Maria Widar