Coronapandemin – ett jättekliv för kriskommunikationen

Hur kan kommunikatörer förbereda sig på en kris redan innan den inträffat? Och hur ska de agera under krisen – samt utvärdera arbetet efteråt?

Frågorna har aktualiserats på grund av den pågående coronapandemin och nu har kriskommunikationsforskaren Mats Eriksson uppdaterat sina forskningsbaserade råd och rekommendationer, som Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, ger ut.

– Kommunikatörerna har en central roll i samhället eftersom de har ett stort inflytande över de digitala kanalerna, och i dagens samhälle är man i hög grad hänvisad till de digitala kanalerna. Särskilt i ett krisläge är kommunikatörerna jätteviktiga, det är också då förväntningar blir som störst, säger Mats Eriksson, som är lektor och docent i medie- och kommunikationsvetenskap vid Örebro universitet samt forskningsledare för forskningsmiljön Centrum för kriskommunikation (CCC).

Gränsdragning för ansvar svårt i digitaliserat medielandskap

I skriften Digitaliserade kriskommunikatörer, som finns att läsa på MSB:s hemsida, går Mats Eriksson bland annat igenom medielogik vid kriser och kriskommunikatörernas digitala arbetsverktyg. Han har även intervjuat kommunikatörer för att ge exempel på faktiska händelser, som till exempel hanteringen av coronapandemin i Örebro, en kraftig explosion i Linköping 2019 och häktningen av den amerikanska artisten ASAP Rocky 2019.

– Forskningsmässigt har jag arbetat mycket med betydelsen av ett allt mer digitalt medielandskap och samhällslandskap. I dag börjar det bli så många olika medieplattformar och medieformat att kommunikatörerna kan vara med överallt och bidra med innehåll. Då uppstår nya frågor. Var går gränserna för vad man har ansvar för och inte ansvar för vid en kris? Eller är det så att kommunikatörerna faller tillbaka och främst hanterar frågor från journalister via telefon?, säger Mats Eriksson och lägger till:

– Under arbetet med den här skriften så dök coronapandemin upp, och den har i väldigt hög grad drivit på utvecklingen när det handlar om kriskommunikation och hur man använder digitala medier. Det har hänt väldigt mycket på väldigt kort tid, så pandemin har inneburit ett jättekliv när det gäller vanan av exempelvis digitala tjänster.

Vissa kommuner inför kommunikatör i beredskap

Mats Eriksson ger också forskningsbaserade råd och rekommendationer för hur kriskommunikatörerna på bästa sätt kan agera innan, under och efter en kris.

– Att förbereda sig innan en kris handlar om att lägga en grund för att göra bra saker under krisen. Samtidigt är det lite speciellt eftersom man inte vet vad som ska hända, så det gäller att förbereda sig på att vara flexibel och kunna improvisera inom ett givet ramverk, säger Mats Eriksson och fortsätter:

– Jag upplever att kriskommunikatörer är duktiga på det, sedan finns det vissa frågor som har blivit mer aktuella. Ett exempel är att kommunikatörer ibland förväntas ha ansvar för kanaler som är öppna dygnet runt, men utan att ha ett arbetsavtal som inkluderar arbetsuppgifterna utanför kontorstid, vilket blir ett dilemma. Många myndigheter har tjänsteman i beredskap, nu kan man se att vissa kommuner även börjar ha kommunikatör i beredskap.

Har du kunnat identifiera några vanliga misstag som kriskommunikatörer gör?

– Det är vanligt när man förbereder sig inför kriser att man vill ha checklistor. Men om man har alldeles för stor tilltro till en checklista så kan det bli tokigt, då kan man missa anpassningen som behövs till just den kris som inträffat. Så det gäller att sträva efter att skapa en förmåga att vara flexibel och också att efteråt kunna reflektera över vad som faktiskt hänt.

Vad hoppas du att boken ska få för betydelse?

– Jag hoppas att det kan bli ett stöd för kommunikatörer och andra som arbetar med krishantering och som har kommunikativa uppgifter. Att skapa en känsla för hur det kan vara att hamna i ett krisläge och få idéer om hur man kan förbereda sig och även arbeta i ett sådant läge.

Text och foto: Jesper Eriksson