Fanskap och identitet

I mitt forskningsprojekt har jag undersökt hur vuxna fans ser på sitt fanskap och sina idoler med utgångspunkt i tre olika populärmusikaliska genrer: rock (Status Quo), dansband (Lasse Stefanz) och hårdrock (Kiss). Urvalet är gjort efter kriterierna att det ska vara olika genrer och att artisterna ska ha varit aktiva sedan genrens början och därmed haft tid att skaffa sig en ordentlig fanbas. Artisterna ska även ha en stor publik i Sverige och fortfarande vara aktiva.

Syftet är att generera en teori kring vuxna fans och deras identitet som fans.

Huvudfrågorna är:
Vad innebär det att vara ett vuxet fan?
Vad konstituerar identiteten som vuxet fan?

Metod 

Grounded theory är ett komparativt arbetssätt med syfte att generera teori ur empiri. Charmaz (2008) definierar metoden: "[...] grounded theory methods consist of systematic, yet flexible guidelines for collecting and analyzing qualitative data to construct theories "grounded" in the data themselves" (s.2). Glaser och Strauss, som båda är sociologer, menar i sin banbrytande bok The discovery of grounded theory: strategies for qualitative research (1967) att det under 60-talet fokuserats för mycket på att verifiera olika existerande teorier istället för att se på hela processen av att upptäcka forskningsområdets viktiga koncept och hypoteser. Teorin ska kunna fungera på ett sätt som gör att man kan hantera forskningsdata, för att beskriva och förklara, men även vara så tydlig att den kan användas i framtida forskning (s.2f).

Preliminärt resultat

Identiteten som fans börjar skapas mycket tidigt. Det sker en socialisering in i en genre genom föräldrar, syskon, kamrater eller media. Alla informanterna har på något sätt blivit utsatta för musik i hemmet under sin uppväxt, oavsett om det är eget musicerande eller lyssnande på skivor, radio eller teve. 

För att upprätthålla intresset för ett band ägnar fansen sig åt olika aktiviteter som att samla på diverse ting kopplade till banden, musicera eller kreera egna kläder. Samlandet upptar en stor del av tiden för flera av informanterna. De samlar framför allt på olika inspelningar men också på autografer, fotografier och annat kopplat till banden. Det sker också en produktion som är kopplad till fanskapet. 

Att ha ett favoritband ökar välbefinnandet genom att ge fansen olika upplevelser. En del upplevelser sker via andra fans där de ingår i en specifik grupp med samma intresse. Andra upplevelser sker i samband med konsertbesök där näring hämtas för ett fortsatt fanskap. Den ultimata upplevelsen för flera av informanterna är då de fått träffa sina idoler. Alla dessa upplevelser genererar en mening i livet som de inte kan få någon annanstans. Människan har olika sätt att skapa mening i tillvaron och för fansen är det själva fanskapet som utgör meningsskapandet. 

Identitetsskapandet sker genom hela livet. Det är en process som är pågående från födsel till död. Identitetsprocessen går som en röd tråd genom alla kategorierna och är det som för fanskapet framåt.