Att få respekt i dagens skola

Svensk utbildning och undervisning har länge varit under diskussion initierad av parter som lärarförbund, politiska partier och skribenter i medier. Ett av de nyckelord som kommit att diskuteras under 2000-talet är respekt. Ordet respekt betecknar i formella sammanhang en god relation mellan lärare och elever (jfr Gy 2011) men har i praktiska skolsammanhang ofta fått betydelsen, det som avviker från en ideal respektfull relation. Elever anses ofta sakna respekt för skolan, för lärare och för sina studiekamrater (Artiklar i SVD, GP). Den internationella skolforskningen om respekt har i huvudsak fokus på elevers/studenters brist på respekt och respekt som ett medel i konfliktlösning. Inom svensk didaktisk forskning kan vi inte finna många bidrag om begreppet respekt. Svensk didaktisk forskning har i huvudsak fokuserat på lärarens yrkesroll, kunskap och lärande, klassrumsinteraktion, ledarskap och möjligheter för att styra och kontrollera aktiviteter i klassrummet (Larsson 2006, Säfström & Svedner 2009). Nuvarande regering ger propåer om att svensk skola behöver lärare med mer auktoritet och mer katederundervisning. Dessa åtgärder ses som medel för att höja kvalitén i utbildning och att lösa ordningsproblem i klassrum. Vi tror att en del av det målet rör respekt och kanske specifikt respekt för auktoritet. En genomgång av den relativt normativa och ensidiga diskussionen om bristen på respekt och dess lösningsförslag visar ett behov av mer kunskap om vad respekt i skolpraktiker är, hur den skapas och hur det påverkar undervisning i svenska skolformer.

Detta småskaliga forskningsprojekt syftar till att skapa kunskap om respekt i dagens svenska skola, i didaktisk planering av undervisning, i didaktiska situationer i klassrum samt mer generellt hur respekt som empiriskt fenomen visar sig i interaktionen mellan lärare och studerande. Respekt är omskrivet i både den gamla och nya läroplanen för samtliga skolformer.