Hållbar utveckling genom deliberation?

Svenska kommuner har avgörande betydelse för om vi ska kunna ställa om samhället i hållbar riktning. Kommunerna har omfattande befogenheter och resurser (planmonopol, beskattningsrätt m.m) och styrs av folkvalda politiker. Vissa kommuner har varit mycket framgångsrika med sitt arbete för en mer hållbar utveckling, medan andra har haft svårt att nå resultat. Det finns därmed stora möjligheter för kommuner att lära av varandra, men då krävs en bättre förståelse av vilka faktorer som ligger bakom denna variation. Forskningen har pekat på flera tänkbara förklaringar: allt från ekonomisk styrka och storlek till i vilken grad det civila samhället är involverat. I synnerhet har ny forskning visat att satsningar och policyer med inriktning mot hållbar utveckling ofta utvecklas underifrån i processer där enskilda tjänstemän och nätverk har ett stort inflytande. Dessa tjänstemän kallas för "inside activists" och vi har i en stor kvantitativ studie kunna visa att dessa tycks bidra till en framgångsrik hållbarhetspolitik (statistiskt säkerställda samband). Vi vet att dessa tjänstemän är inflytelserika men vi behöver veta mer om hur detta går till om kommuner ska kunna lära av varandra. Vi kommer att bidra till detta genom att studera hur dessa kreativa tjänstemän i sampel med andra aktörer hanterar tre dilemman: om de är alltför radikala på kort sikt kan de stöta på betydande motstånd från andra aktörer och intressen med konflikter och låsningar som följd; om de mobiliserar omfattande resurser från olika håll riskerar de att få mindre inflytande över den politiska dagordningen gällande hållbar utveckling; om dessa tjänstemän ska få igenom sina idéer och förslag kan öppna samtal och konsensussökande vara den kloka strategin, men det kanske även är nödvändigt med mer taktiska, maktdrivna strategier. I det här projektet ska vi vidareutveckla vår kunskap om dessa tjänstemän (”inside aktivists”) och hur de bidrar till kommunernas arbete med hållbar utveckling genom att studera hur de hanterar dessa tre dilemman. Vi kommer att välja ut fyra svenska kommuner; stora och små, framgångsrika och lågpresterande, som har den gemensamma nämnaren att vi i en tidigare enkätstudie identifierat ”inside aktivists” verksamma i dessa kommuner. Information från enkäten kommer att kombineras med dokumentstudier för att identifiera tjänstemän som är viktiga i kommunens arbete med hållbar utveckling. Projektet genomför omfattande empiriska fallstudier (intervjuer, textanalys, observation av kommunala möten) för att komma åt hur dessa kreativa tjänstemän och andra aktörer tänker och talar om hållbar utveckling och vilka strategier och beslut som växer fram. Vi gör också systematiska nätverksstudier för att komma åt vilka grupperingar av aktörer som lyckas driva igenom hållbarhetspolitiken underifrån. Projektet kommer att bidra till en förbättrad förståelse av varför vissa kommuner blir framgångsrika i arbetet med hållbar utveckling medan andra har problem. Det ger möjligheter till lärande och dialog om hur lågt presterande kommuner ska kunna utveckla en mer offensiv politik för hållbar utveckling. Resultaten kommer att spridas via internationella vetenskapliga artiklar och en bok på ett internationellt förlag (vetenskaplig publicering). Intressenter och slutanvändare kommer att få del av resultaten så väl som möjlighet att påverka studien och dess analys genom att vi etablerar en rådgivande grupp bestående av praktiker; använder en omfattande kommunal e-postlista samt arrangerar seminarium för dialog och diskussion kring våra resultat.