Korsettkrig - och sen då?

Henric Bagerius läser texten:

Vilka gick segrande ur korsettkriget? Lyckades dräktreformrörelsen få svenskorna att klä sig hälsosamt, förnuftigt och ändamålsenligt?

Det finns flera svar, en del motsägelsefulla. Med några av sina plagg hade rörelsen framgång; reformlivet accepterades så småningom, och några år in på 1900-talet hade det blivit en del av modehandlarnas breda utbud av korsetter.

Å andra sidan sågs korseletter, torseletter, gördlar och höfthållare långt fram i tiden som nödvändiga inslag i den kvinnliga klädedräkten. De vittnade om disciplin och självkontroll, även om de inte satt åt lika hårt längre.

Det kan idag verka underligt att borgerliga kvinnor vid 1800-talets slut så envist höll fast vid den styva korsetten att de till och med snörde sig under sommarens baddräkter.

Kroppen i korsetten

Men det finns en fara i att stirra sig blind på det som vi uppfattar som annorlunda och egendomligt i modets historia: vi riskerar att missa det som trots allt förenar dåtid och nutid. I det här fallet handlar det om själva kroppen i korsetten.

Skiljer sig egentligen dagens kroppsideal så mycket från det sena 1800-talets? Visar inte gymkedjornas erbjudanden om kroppsskulpterande träningspass och plastikkirurgernas metoder för fettfrysning att det också idag finns många kvinnor som är beredda att forma kroppen? Utbudet av bodies, leggings och power shorts har samma syfte. Nutidens snörliv sitter innanför skinnet: muskelkorsetten.

Idealet med en fast och slät figur har överlevt in i våra dagar – om än i nya former. Vad är skillnaden egentligen?