Vill minska barns smärta – nu prisas han för sin forskningskommunikation

Mats Erikssons forskning om smärtbehandling hos barn har fått stor uppmärksamhet, både i Sverige och internationellt. Han har varit med och tagit fram riktlinjer om barn och smärta och vård av för tidigt födda barn både nationellt och på europeisk nivå.

Tillsammans med två kollegor har han skapat ”Lilla barnsmärtguiden”, som riktar sig till vårdgivare och föräldrar. Den ger konkreta råd för att minska smärtan hos barn som får vaccination.

– Att lindra med sockerlösning är en metod som jag har varit med och tagit fram. Hud- mot hudkontakt, att amma under vaccinationen och att sticka i handen i stället för i hälen är andra metoder som vi vet lindrar smärtan hos barn. Just nu håller vi på med en studie som ska ta reda på om det kan lindra smärta om en förälder nynnar en sång vid sticktillfället, berättar Mats Eriksson.

Lilla barnsmärtguiden – för vårdgivare och föräldrar

”Lilla barnsmärtguiden” är en webbsida som fungerar både i mobil och på läsplatta. Den har finansierats av ett läkemedelsbolag, designats av en professionell byrå och illustrerats med pedagogiska teckningar. Råden baseras på forskning och som utgivare står Örebro universitet.

– Det känns kul att kunna göra något så proffsigt och snyggt paketerat. Det är häftigt att nå ut på det här sättet som forskare, säger Mats Eriksson.

För att nå sina målgrupper håller han föreläsningar och seminarier för vårdpersonal. Han har intervjuats i fackpress och media och hans team har skickat ut broschyrer till landets alla barnavårdscentraler.

Stor efterfrågan på kunskap

Numera används ”Lilla barnsmärtguiden” även som kurslitteratur på många av landets barnsjuksköterskeutbildningar.

– Forskning innebär mycket slit och hårt jobb. Men när resultatet av min forskning kommer ut och gör nytta, då känner jag att det är värt det, säger Mats Eriksson.

Hur tas din forskning emot?

– Alla förstår att man inte ska göra barn illa, men i början av min forskarkarriär fanns det inte bevis för att smärta hos barn får skadeverkningar. Idag finns det kunskap och starka argument för att barn inte ska behöva känna smärta vid provtagning, vaccinationer eller höftledsundersökningar. Varje smärttillfälle är av ondo – och vi i vården ska inte orsaka barn smärta. När vi började vara ute och föreläsa om barn och smärta märkte vi att behovet av kunskap i stort sett var oändligt. Det var så idén till Lilla barnsmärtguiden uppstod.

Mats Eriksson har själv jobbat inom neonatalvården i över 40 år och disputerade för 20 år sedan vid Linköpings universitet. Det var hans egna erfarenheter av att se barn med smärta vid till exempel PKU-provet, ett blodprov som tas på alla nyfödda, som väckte hans intresse för forskning.

– Barnen skrek och det var jobbigt för både föräldrarna och oss sjuksköterskor. Det var pest helt enkelt. Jag hade hört att socker kanske kunde hjälpa och blev uppmuntrad att ta reda på mer. Barnkliniken vid Universitetssjukhuset i Örebro, USÖ, har alltid varit väldigt stöttande och forskningsaktiv.

Varför tycker du att det är viktigt med forskningskommunikation?

– Det är så viktigt att forskningen inte blir en hyllvärmare. Jag vill minska smärta hos barn och hjälpa barn att ha mindre ont. Om min forskning inte kommer till användning i praktiken är det inte stor mening.

Vad har du för tips till andra forskare om hur de kan nå ut med sin forskning?

– Var inte rädd för att sprida dina resultat, tänk på att fler behöver höra det du vet. Våga ta kontakt med kommunikatörerna på universitetet för att få hjälp att nå ut. Ta chansen att berätta om din forskning i många olika sammanhang, till exempel genom poddar, på konferenser, som gäst på andra sjukhus eller i kontakt med patientföreningar. Det ger så mycket att höra om andras upplevelser och ta del av vad de håller på med. Du kan få nya forskningsidéer och bygga viktiga samarbeten.

Vad har du på gång just nu?

– Det finns planer på att skapa en smärtguide även för äldre barn. Många elva, tolvåringar tycker att det är läskigt med sprutor och här finns det efterfrågan på mer kunskap i vården. Men det är inte klart ännu, säger Mats Eriksson.

Text och foto: Anna Lorentzon