Maria Gunther: ”En dröm för mig att rapportera om spännande forskning”
– Under pandemin upptäckte mediecheferna det som vi vetenskapsjournalister vetat länge – att läsarna är väldigt intresserade av vetenskap, säger Maria Gunther. Foto: Fredrik Funck
Hon är forskaren som tvingats byta yrkesbana flera gånger. Idag är det nyfikenheten som driver Maria Gunther, 2025 års mottagare av journalistpriset för framstående forskningskommunikation.
– Det är en otrolig ära att få priset eftersom det finns så många duktiga vetenskapsjournalister. Och det är verkligen roligt med ett pris som uppmärksammar forskningskommunikation, säger hon.
Juryns motivering:
Som vetenskapsredaktör och fysiker har Maria Gunther en djup förståelse för forskning och för forskningens roll i samhället. Med glöd och trovärdighet omvandlar hon komplex forskning till angelägen vetenskapsjournalistik för läsarna av Sveriges största morgontidning.
Maria Gunther är vetenskapsredaktör på Dagens Nyheter och förutom skrivande journalist också chef för tidningens vetenskaps- och klimatredaktion.
Om priset för framstående forskningskommunikation
Nyfikenheten på forskningen och hur kunskapen ständigt utvecklas är drivkraften i hennes arbete:
– Jag är en vetenskapsnörd, så för mig är det en dröm att få rapportera om spännande forskning. Jag har också nytta av min bakgrund som forskare eftersom jag förstår forskarvärlden inifrån och kan använda mina grundkunskaper, även om jag skriver om mycket annat än fysik.
Journalistik var inget som hon funderade på efter gymnasiet. I stället blev det civilingenjör i teknisk fysik i Uppsala.
– Jag tog examen i lågkonjunkturen 1993. Då fanns det inga ingenjörsjobb att söka så jag valde att stanna på universitetet för att göra det som jag var sugen på, att forska.
"Tanken hade aldrig slagit mig"
Partikelfysik var hennes ämne och Maria Gunther tillbringade en del av sin tid som doktorand vid partikelacceleratorn Cern i Schweiz. När avhandlingen var klar gick luften ur arbetsmarknaden för partikelfysiker i och med ett stoppat projekt i USA.
– Plötsligt fanns det dubbelt så många partikelfysiker som det fanns jobb.
Vad göra? Maria Gunther blev datakonsult och systemutvecklare. Så gick det några år, in i ett nytt millenium. Och så sprack it-bubblan.
Maria Gunther var föräldraledig men insåg att framtidsutsikterna i branschen inte var direkt lysande.
– Min man föreslog att jag skulle bli vetenskapsjournalist eftersom jag alltid lyssnar på Vetenskapsradion. Den tanken hade aldrig slagit mig.
Reserven blev redaktör
Hon sökte en ettårig kurs i journalistik – hamnade på reservplats - gick utbildningen och fick praktik på Dagens Nyheters vetenskapsredaktion. Den dåvarande redaktören Karin Bojs ville ha en naturvetare så partikelfysikern var en perfekt matchning.
Efter det följde en tid i Wien med familjen. Väl hemma i Sverige var det läge att fortsätta yrkeslivet som vetenskapsjournalist – lagom till mediabranschens kris där tidningarna skar ner och sa upp journalister.
– Jag kände igen mig – så fort jag börjar i en bransch så går det dåligt.
Men så dåligt gick det inte. Hon blev 2013 vetenskapsjournalist på Dagens Nyheter, krisen i media planade ut och hennes tidning satsade på att rapportera om forskning.
– Under pandemin upptäckte mediecheferna det som vi vetenskapsjournalister vetat länge – att läsarna är väldigt intresserade av vetenskap.
Måste vara relevant för läsarna
För Maria Gunthers är den tänkta läsare en intresserad gymnasist. För att nå fram är hon noga med att använda ett språk som är begripligt för icke-experten.
Hälsa är populärt bland läsarna och forskningen är omfattande. Även om studierna publiceras i högt rankade tidskrifter så är Maria Gunther restriktiv. Resultatet av forskningen måste vara relevant för läsarna och inte handla om något som kan bli en behandling långt in i framtiden.
För några år sedan rankade läsarna forskning om klimatet högt.
– I samband med kriget i Ukraina sjönk intresset. Det är som vi inte klarar av mer än en kris. Idag ökar intresset igen - om vi hittar rätt vinkel. Klimathotet är allvarligt i sig och för mig som vetenskapsjournalist är det viktigt att se forskningen som en helhet och inte överdriva resultatet av enskilda rapporter, säger Maria Gunther.
Maria Gunthers tips
Till forskare som vill nå ut: Mejla sammanfattningar, var konkret och undvik att använda ”unik”. Ha framförhållning, tänk på tajming och erbjud förtur. Ta fram historier, var trevligt och låt journalisten gör sitt jobb.
Till journalister: Läs studien, prata med forskarna och låt andra forskare kommentera. Sätt in resultatet i ett större sammanhang – och notera vad vi inte vet.
Till läsaren – att vara uppmärksam på: Låter journalisten forskare prata, eller är det egna slutsatser? Har journalisten pratat med forskare som inte medverkat i studien? Använder journalisten svåra ord utan att begripa dem, till exempel ”signifikant”? Sätter journalisten in studien i ett större sammanhang – och får du som läsare veta vad forskningen inte klargjort?