”Det är olyckligt om vi forskare inte deltar i samhällsdebatten”
"Det känns väldigt hedrande", säger professor Amir Rostami som belönas med The Hamrin Foundation och Örebro universitets pris för framstående forskningskommunikation. Foto: Cato Lein.
Amir Rostami är professor i kriminologi vid Södertörns högskola och en stark röst i debatten om organiserad brottslighet och kriminalpolitik. Nu får han Örebro universitets och The Hamrin Foundations externa pris för framstående forskningskommunikation på 100 000 kronor.
Juryns motivering:
Professor Amir Rostami har under lång tid bidragit med forskningsbaserad kunskap i debatten om kriminalitet vilket har gjort honom till en drivande kraft i det nationella arbetet för att motverka organiserad brottslighet. Genom sitt stora engagemang och sin skicklighet är han en inspirerande förebild för andra forskare.
– Vi forskare är skickliga på att analysera samhällsdebatten från sidan, men vi måste också delta aktivt för att påverka den och säkerställa att samhällets åtgärder i största möjliga mån vilar på en vetenskaplig grund, säger han.
Om priset för framstående forskningskommunikation.
Om forskare avstår från att delta i debatten lämnas utrymme för andra aktörer vars perspektiv inte alltid baseras på beprövad erfarenhet eller vetenskaplig kunskap, menar Amir Rostami. Det kan leda till politiska beslut som, trots att de kan framstå som rationella, riskerar att förvärra problemen.
– Inom mitt forskningsfält, som handlar om brott och straff, skulle en kriminalpolitik som inte tar hänsyn till forskningen riskerar att leda till ökad brottslighet och en successiv försvagning av våra fri- och rättigheter. Det handlar också om att värna vår gemensamma välfärd genom att resurser används på ett effektivt sätt och når dem som verkligen behöver dem.
Tackar ja till intervjuer – men sätter också gränser
För Amir Rostami är det en självklarhet att dela med sig av sin kunskap genom att hålla föredrag, utbilda praktiker, möta beslutsfattare på olika nivåer och ställa upp på intervjuer när det ringer journalister. Men han har också förståelse för att vissa forskare gör andra prioriteringar.
– Jag försöker bidra så mycket jag kan, men har också lärt mig vikten av att prioritera och sätta gränser. Det är stundtals tids- och energikrävande, och under vissa perioder behöver jag koppla bort för att fokusera helt på min forskning.
Att vara aktiv i debatten kan samtidigt berika forskningen, menar Amir Rostami.
– Att hålla sig uppdaterad om aktuella frågor i samhällsdebatten och ha en djup förståelse för praktikers vardag – en verklighet jag själv har erfarenhet av som polis – ger mig ovärderliga insikter. Interaktionen med praktiker, journalister och politiker stärker dessutom min förmåga att tolka och analysera mitt forskningsmaterial. Jag tror att detta gör mig till en bättre forskare, framför allt så ger det en tillfredsställande känsla av att bidra till något positivt i samhället.
Bolla budskap och fallgropar med kollegor
Att skriva debattartiklar är ett utmärkt sätt att nå ut med dina egna ord, enligt Amir Rostami. Med framväxten av AI öppnas också nya möjligheter att sprida forskning på innovativa sätt.
– Mitt tips är att integrera forskningskommunikation som en naturlig del av ditt arbete – det behöver inte alltid bli perfekt, så ha det i åtanke redan från början. Ta hjälp av kommunikationsavdelningen för att identifiera de mest effektiva kanalerna för att nå dina målgrupper. Det är också mycket värdefullt att diskutera dina budskap och möjliga fallgropar med en kollega inom ditt forskningsfält som har erfarenhet och intresse av forskningskommunikation, säger han.
Övning ger färdighet, menar Amir Rostami som ger rådet att börja med intervjuer som inte är direktsända. Det är också viktigt att lita på att journalisten faktiskt vill göra ett bra jobb.
– Utgå alltid från att allt du säger kan komma att publiceras, men kom ihåg att de flesta journalister inte är ute efter att hitta fel i det du säger. Deras mål är att förmedla ett korrekt budskap. Se därför till att journalisten verkligen förstår det du vill förmedla, säger han.
Kriminalitet – högt på den politiska agendan
De senaste åren har Amir Rostamis forskningsområden hamnat högt upp på den politiska agendan. Det är positivt att det nu finns en form av konsensus kring problembilden och vad som behöver göras, menar han.
Ändå är han inte nöjd. Enligt honom handlar det inte bara om att identifiera problemen, utan också om att föra rätt diskussioner och lyfta flera perspektiv samtidigt utan att tappa helheten.
– Vi forskare har en viktig roll i att bidra med kunskap och förmedla våra resultat för att bidra till att samhället utvecklas i en positiv riktning. Det är olyckligt om allt för många står vid sidan av och inte deltar i debatten. En utebliven forskarröst kan innebära att debatten blir obalanserad och att beslutsfattandet riskerar att baseras på bristfällig eller felaktig information, säger han.
Hur känns det att få pris för framgångsrik forskningskommunikation?
– Det känns väldigt hedrande. Sådana här stunder ger en extra energi och motivation att fortsätta göra det där lilla extra. Det är alltid roligt att bli uppmärksammad för sin forskning, men att priset handlar om forskningskommunikation gör det ännu mer speciellt. Det är en central del av min vardag, och att det uppmärksammas på det här sättet känns särskilt betydelsefullt, säger Amir Rostami.
Om Amir Rostami
Amir Rostami, född 1981, är professor i kriminologi vid Södertörns högskola och tidigare vid Högskolan i Gävle. Han är forskare vid Institutet för framtidsstudier och affilierad forskare vid Miller Center on Policing and Community Resilience vid Rutgers University, USA.
Amir Rostami disputerade i sociologi vid Stockholms universitet 2016 och i grunden är han utbildad polis och kriminalkommissarie. Han har även varit delaktigt i olika regeringsuppdrag. Hans forskningsområde fokuserar på organiserad brottslighet och extremism med särskilt fokus på kriminella samarbeten. Han är forskningsledare för forskarkonsortiet 4C som med hjälp av longitudinella svenska registerdata studerar bland annat hur kriminella nätverk formas, upprätthålls och interagerar.
Amir Rostami är även projektledare för SMOB, ett tvärsektoriellt partnerskap mellan myndigheter, akademi och arbetsmarknadens parter, som syftar till att stärka arbetet mot organiserad brottslighet genom forskning och utbildning.
2024 sommarpratade Amir Rostami i Sveriges Radios Sommar i P1.