Mussie Msghina - ny professor 2025

Mussie Msghina är professor i medicinsk vetenskap.
Han leder nu en forskargrupp som studerar de fysiologiska, anatomiska och neurokemiska grunderna för psykiska sjukdomar.
– Vi använder en kombination av metoder för att förstå normal funktion och vad som är avvikande vid adhd och schizofreni – och hur man kan behandla dessa sjukdomar på bästa sätt, säger han.
1959 Född i Asmara, Eritrea
1994 Disputerade i fysiologi med avhandlingen Electrophysiological and electrochemical analysis of ATP and noradrenaline release from postganglionic sympathetic nerve terminals, Karolinska Institutet.
1998 Docent i fysiologi vid Karolinska Institutet
2024 Professor i medicinsk vetenskap, Örebro universitet
Mussie Msghina är överläkare i psykiatri och expert på psykoser. Han läste sin grund- och forskarutbildning vid Karolinska Institutet i Stockholm.
– Jag började min forskarutbildning redan under studenttiden på läkarprogrammet eftersom jag alltid har varit intresserad av nervsystemets fysiologi. Min institution hade en lång tradition i ämnet, med bland annat upptäckten av noradrenalin som signalämne i nervsystemet.
Mussie Msghina började studera hur signalämnen från sympatiska nerver reglerar glattmuskelceller i blodkärl och sädesledare vid Institutionen för fysiologi & farmakologi på Karolinska Institutet.
– Vi var bland de första att fysiologiskt och farmakologiskt beskriva frisättningen av signalämnena noradrenalin och ATP och hur de samarbetar om sammandragning av glatta muskelceller. Flera av de substanser som vi undersökte används numera som läkemedel vid behandling av bland annat adhd och depression.
Redan som doktorand undervisade Mussie Msghina och för hans del handlade det bland annat om nervsystemet, mag-tarmkanalen och hjärt-kärlsystemets fysiologi.
– Undervisningen gav mig ovärderliga insikter om hur dessa organsystem använder liknande strategier och fysiologiska processer, även om de hade vitt skilda funktioner.
Skrivit nationella riktlinjer
Kort efter avhandlingen åkte Mussie Msghina till University of Toronto och därefter till Oxford University som post-doktor.
Han har som expert på psykoser haft ledande befattningar i både öppen- och slutenvården och har skrivit de nationella riktlinjerna för behandling av schizofreni och schizofreniliknande sjukdomar.
– Mina studier av signalämnen som noradrenalin, dopamin, glutamat och gamma-aminosmörsyra (GABA) i bananflugor, råttor och kräftor har gett mig djupgående insikt i hjärnfunktioner och behandling av psykiska sjukdomar, kunskaper som jag inte skulle ha fått enbart med kliniskt arbete och forskning på människor.
Tycker om att undervisa
I sin nuvarande forskning använder Mussie Msghina och hans kolleger en kombination av funktionell hjärnavbildning med magnetkamera och kognitiva tester före och efter intag av läkemedel för att förstå normal funktion och avvikelser vid adhd och schizofreni.
Vid Örebro universitet handleder Mussie Msghina doktorander och undervisar läkarstudenter på grund- och avancerad nivå.
– Jag trivs bra med att utbilda studenter – och jag tror det är ömsesidigt eftersom jag 2023 blev vald till årets förebild av studenterna på läkarprogrammet.
Mussie Msghina har anlitats som expert av myndigheter, bland annat Socialstyrelsen, Läkemedelsverket, Statens beredning för medicinsk och social utredning (SBU), Etikprövningsmyndigheten (EPM) och Sveriges Kommuner och Regioner (SKR). Han är nu ledamot i SBU:s vetenskapliga råd.
– Den erfarenheten har gett mig ett brett perspektiv på hur vården organiseras på nationell nivå.