Mats Eriksson - ny professor 2024

I ett pågående forskningsprojekt studerar Mats Eriksson riskkommunikation i svenska kommuner. Forskningen är finansierad av MSB, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Utgångspunkten för flera av hans aktuella studier är att vi lever ett alltmer digitalt liv och vilka konsekvenser det har för människors personliga beredskap. Det handlar också om individens förväntningar på samhällets och kommunens krisberedskap.

– Ett rikt digitalt liv med exempelvis digitala sociala nätverk kan också vara en tillgång för den individuella krishanteringsförmågan.  Det kan innebära en snabb tillgång till information och viktigt socialt stöd - under förutsättning att de digitala kanalerna fungerar, säger han.

Kärnkraftsindustrin i centrum

Mats Eriksson inledde sin forskarbana som doktorand vid Örebro universitets forskningscentrumet Människa – Teknik – Miljö, MTM. I sin avhandling stod frågor om PR, strategisk kommunikation och risk- och miljökommunikation inom kemi, petroleum och kärnkraftsindustrin i centrum.  Avhandlingen Från ingenjörskonst till informatörskonst: studier av PR- och riskkommunikation är bland annat en historisk exposé och analys av hur företaget Svensk Kärnbränslehantering utvecklats från ett slutet tekniskt och naturvetenskapligt forskningsprojekt till ett omvärldsorienterat företag. Omvandlingen ledde till att företaget prioritererade sina kontakter med samhället-och medborgarna genom omfattande kommunikation.    

Som doktorand, doktor och docent har Mats Eriksson arbetat i - och lett flertal projekt – om strategisk kommunikation och risk- och kriskommunikation. Under tre år var han kopplad till DEMICOM vid Mittuniversitetet och samarbetade med internationella forskare bland annat vid University of Maryland.

– Ett återkommande tema för mig är betydelsen av ett alltmer digitalt medie- och kommunikationslandskap, och hur det påverkar medier, myndigheter och medborgare i lägen då risker, kriser och säkerhetsfrågor kommuniceras.

Digitalisering ökar risk för cyberkriser

Andra projekt har handlat om vad det digitala och mobila kommunikationslandskapet innebär för medborgarens syn och förväntningar på larmsamtal till 112 - och på nödhjälp. Ett alltmer digitaliserat samhälle innebär också nya skörheter, exempelvis risker för cyberkriser. Mats Eriksson har i aktuella studier bland annat visat effekten hos medborgarna av olika typer av ansvarsbudskap från myndigheterna om vem som ska hantera och lösa besvärliga situationer då exempelvis ett betalsystem havererar.

I ett annat pågående forskningsprojekt - finansierat av MSB - studerar han medborgarnas ”nya” motiv till egen beredskap i hemmet, i kölvattnet av pandemi och nya säkerhetshot.

– Intresset för att delta på hemberedskapskurser ökade direkt efter starten av Rysslands krig emot Ukraina och antalet deltagare blev fler, säger han. 

Studier av svenska katastrofer

Mats Eriksson är verksam i flera tvärvetenskapliga miljöer och projekt och han samverkar ofta med myndigheter. Ett återkommande teoretiskt och empiriskt fokus i forskningen har varit kommunikatörers och andra tjänstepersoners arbete med risk- och kriskommunikation.

Han har också utvecklat metoder för arbetet före, under och efter kriser inom offentlig sektor.  Där ingår också riskkommunikation för krisberedskap. En rad fallstudier av samhällskommunikationen vid svenska kriser av olika typer, från Estoniakatastrofen till nutid, har ingått i forskningen. Idag leder Mats Eriksson forskningsmiljön Centrum för kriskommunikation (CCC) vid Örebro universitet.