Linda Soneryd - ny professor 2024
Linda Soneryd är professor i sociologi med forskning inriktad på allmänhetens möjligheter till insyn och inflytande på miljöområdet. Tjugo år efter sin disputation i Örebro är hon nu tillbaka.
– Det är en bra känsla att komma tillbaka till det lärosäte som gett mig väldigt mycket under studentåren och forskarutbildningstiden. Samtidigt som det är nytt och spännande, säger hon.
1971 Född i Arboga
2002 Disputerade i sociologi med avhandlingen Environmental conflicts and deliberative solutions?: A case study of public participation in EIA in Sweden, Örebro universitet
2008 Docent i sociologi, Stockholms universitet.
2017 Professor i sociologi, Göteborgs universitet
2023 Professor i sociologi, Örebro universitet
Linda Soneryd läste både grundutbildningen och forskarutbildningen vid Örebro universitet.
– För mig är det perfekt att vara på ett lärosäte som jag uppfattar som väldigt bra på utbyten mellan den akademiska världen och övriga samhällsaktörer och verksamheter. Och som till och med profilerat sig på sådana samarbeten, säger hon.
Det Linda Soneryd gillar mest med sociologi är möjligheten att gå mellan de stora globala frågorna, samhällsinstitutioner, organisationer och människors konkreta vardagsverklighet, erfarenheter och meningsskapande.
– Insikten att man måste koppla ihop de större perspektiven och tendenserna med människors livsvillkor är viktig för sociologin som akademisk disciplin, men också avgörande om vi ska kunna arbeta för en omställning till ett hållbart samhälle, säger hon.
Start i forskarskola i Örebro
Linda Soneryd började forskarutbildningen 1997 i sociologi inom ramen för forskarskolan Människa-Teknik-Miljö, MTM, på Örebro universitet. Sedan dess har hennes forskning handlat om allmänhetens möjligheter till insyn och inflytande på miljöområdet, och relaterat till en mängd olika fall och processer.
Hon har studerat samrådsprocesser kring infrastrukturprojekt, dialogprocesser i relation till kontroversiell teknik som GMO och 3G, deltagande och vattenhantering, stadsplanering, aktivism i relation till FN:s klimatförhandlingar och processen för slutförvar av kärnavfallet.
– Vetenskap och teknik lyfts ofta fram som avgörande för omställningen till ett hållbart samhälle. Men om miljöfrågorna får en för stark vetenskaplig och teknisk inramning blir det svårare med demokratisk insyn och kunskapsunderlaget blir snävare och därmed potentiellt sämre, säger hon.
Naturvetenskap kopplas till sociologi
Som forskare i sociologi tar det lång tid att sätta sig in i tekniska och naturvetenskapliga ämnen, och du blir extra beroende av samarbeten och nära kontakter med praktiker i fältet, konstaterar Linda Soneryd
– Därför blev jag också mycket stolt och glad över det pris jag fick för bästa nyttiggörande av forskning inom offentlig förvaltning av Förvaltningshögskolan i Göteborg. Det var extra kul att min forskning om demokrativärden lyftes fram.
Linda Soneryd leder projektet Fossilfri framtid. Divestering i de nordiska länderna, som delvis handlar om för henne nya frågor: finansiella flödens betydelse för klimatomställning. Forskarteam i Danmark, Norge och Sverige studerar initiativ till att förvaltare av pensionskapital drar bort investeringar i fossila bränslen. I referensgruppen ingår en av Norges före detta finansministrar.
– Pensionskapitalet kan spela en stor roll i klimatomställningen, men är ofta väldigt komplext för enskilda medborgare att sätta sig in i. Och det saknas idag demokratisk insyn och inflytande.
Hur nya regler ska tillämpas
Detta projekt är också en ingång till nya forskningssamarbeten, till exempel om EU:s nya regelverk för hållbara investeringar och det ännu nyare regelverket om företagens hållbarhetsrapportering.
– Hur nya regelverk tillämpas, vilka perspektiv och intressen som tas till vara, vem som kan delta och ha insyn – har länge varit i fokus i min forskning. Här handlar det bland annat om hur olika avvägningar balanseras, till exempel mellan klimathänsyn, biologisk mångfald och kemikalieanvändning. Dessutom är det en öppen fråga om skärpta krav på hållbarhetsrapportering främjar hållbarhet.