Thomas Barow - ny professor 2023
Thomas Barow är professor i pedagogik med inriktning specialpedagogik. Hans forskning om specialpedagogik och utbildning för människor med funktionsnedsättning är både historisk och nutida.
– Den historiska utvecklingen visar på tendenser av inkludering och exkludering, både motstridiga och parallella processer, säger han.
- 1969 Född i Hagen i Westfalen, Tyskland
- 2007 Disputerade vid Humboldt-Universität zu Berlin i specialpedagogik med avhandlingen ”Die ”Schwachsinnigenfürsorge“ in Schweden 1916–1945 unter besonderer Berücksichtigung pädagogischer Entwicklungen“
- 2019 Docent i pedagogik vid Göteborgs universitet
- 2022 professor i pedagogik vid Örebro universitet
Thomas Barow har lång erfarenhet av skola och högre utbildning från Sverige och Tyskland. I sin avhandling undersökte han den svenska ”sinnesslövården” under mellankrigstiden och andra världskriget. Han granskade också vilken betydelse arbete och sysselsättning tillskrevs i utbildning för människor med intellektuell funktionsnedsättning.
– För att förstå dagens situation och för att förutse framtida utvecklingar kan forskning om specialpedagogisk historia vara mycket värdefull.
Olika syn på specialpedagogik
Under senare år har Thomas Barow framför allt forskat om olika syn på specialpedagogik i ett internationellt och jämförande perspektiv utifrån Sverige och Tyskland. Han har tillsammans med sin kollega Daniel Östlund, Högskolan Kristianstad, visat att det finns en medvetenhet hos lärarna om miljöns betydelse för lärande och utveckling. Däremot har konkreta stödåtgärder i praktiken ofta ett snävare perspektiv.
Specialpedagogiska insatser riktas ofta till individer och att ge stimulans till grupper eller organisationer underskattas. Det finns stora möjligheter i att föra in miljön som en stödfaktor. Även elevens eget perspektiv borde spela en större roll enligt Thomas Barow. För en studie om pedagogiska utredningar och kategoriseringen av särskilt stöd i den tyska delstaten Nordrhein-Westfalen fick Thomas Barow och Daniel Östlund vetenskapspriset av en tysk stiftelse, Dietrich-Eggert-Stiftung für schulische Inklusion. Forskarna visade vilka tankestilar om det specialpedagogiska stödet som var vägledande för utredarna och beslutsfattarna.
– Det är såklart mycket glädjande när det vetenskapliga arbetet uppmärksammas på ett sådant sätt. I längden hoppas vi på en ny utveckling även i skolans praktiska verksamhet, säger han.
Gedigen erfarenhet från skolan
Thomas Barow är väl förtrogen med skolans värld. Innan han flyttade till Sverige 2008 undervisade han i över 10 år som speciallärare i grund- och specialskolor i Tyskland.
– De åren gav mig en gedigen erfarenhet från skolan. Denna kunskap hjälper mig i lärarutbildningen för att koppla ihop teori och praktik, en koppling som studenterna ofta kräver – med full rätt!
Den verksamhetsnära forskningen är central i Thomas Barows aktuella forskning – ett projekt om samverkan i grundsärskolan (som i juli 2023 byter namn till anpassad grundskola). Denna typ av praktiknära forskning ska bidra till en utveckling av samverkansformer mellan lärare och övriga professionella inom grundsärskolan för elever med omfattande funktionsnedsättningar.
– Oavsett alla strävanden efter inkludering får man inte blunda för att det finns ett stort antal elever som undervisas i särskilda utbildningsformer. Just de eleverna är särskilt sårbara och behöver den bästa pedagogiken – och här kan forskningen bidra, säger Thomas Barow.
Erfarenheter från flera lärosäten
Viktiga stationer i Thomas Barows akademiska karriär är lektorstjänster på lärosätena i Borås, Halmstad och Göteborg, men även som tillförordnad professor vid de universiteten i Siegen, Erfurt och Köln. Centralt i hans verksamhet är att förstå forskning och utbildning som en enhet, baserande på det Humboldtska bildningsidealet, att studier kan bidra till den personliga utvecklingen.
– Min tyska härkomst och särskilt mina doktorandstudier på Humboldt-Universität zu Berlin satte djupa spår. Forskning och utbildning är två sidor av samma medalj, och den akademiska friheten är avgörande för universitetets utveckling.