Matej Orešič - ny professor 2021

Matej Orešič hade från början tänkt sig en karriär inom teoretisk fysik.

– Min handledare på Cornelluniversitet, David Shalloway, arbetade också på ett biologilaboratorium. Jag var sedan tidigare intresserade av biologi och han övertygade mig att jag skulle använda mina kunskaper i matematik och datateknik till att lösa problem inom biologin, säger Matej Orešič.

Så det blev det. Hans forskning fortsatte nu med inriktning på systembiologi med en avhandling i biofysik, som också kopplade till biokemi och kognitionsvetenskap. Efter avhandlingen var det dags för ett nytt steg.

– Vid den tiden pågick en stor del av utvecklingen inom systembiologi inom industrin, med Boston som ett globalt centrum.

Flyttade till Europa

Matej Orešič arbetade åt flera företag, men hade samtidigt planer på att flytta för att fortsätta sin forskning. Inte till Slovenien, men till Europa. Det blev Finland och han började 2003 som forskare på den statliga Teknologiska forskningscentralen VTT (länk) i Esbo. Här fanns forskning i framkant och den nödvändiga infrastrukturen.

Efter två år, 2005, blev han docent beräknings- och systembiologi (computational systems biology) vid det som idag heter Aalto-universitet, i Esbo. Han knöts också till Åbo universitet och blev 2007 forskningsprofessor i systembiologi och bioinformatik vid VTT. År 2017 var det dags för en flytt igen, denna gång till Örebro universitet.

Matej Orešičs huvudsakliga forskning handlar om att använda metabolomik inom biomedicin och systembiologi. Metabolomik är en växande vetenskap om små molekyler, metaboliter, i kroppen; hur de interagerar och förändras hos både friska och sjuka personer.

– Metabolomiken öppnar nya möjligheter att diagnostisera och förutse olika sjukdomar, och att även förebygga sjukdomar, säger han.

Intresserad av livsstil, genetiska faktorer och miljön

Systemmedicin är per definition tvärvetenskaplig forskning:
– Vi ser människokroppen som en helhet, och systemmedicin innefattar biokemi, fysiologi och påverkan från miljön. För framtiden är målet att systemmedicin ska ge förutsättningar att ställa diagnoser utifrån underliggande faktorer istället för symptom.

Matej Orešič har ett speciellt intresse att ta reda på hur livsstil, genetiska faktorer och miljön påverkar hälsan och sjukdomar. Det gäller särskilt ämnesomsättningen och immunsystemet, och metabolomiken är en mycket viktig förutsättning för att kunna nå ny kunskap om människors hälsa och sjukdomar.

De senaste åren har Matej Orešič publicerat en rad studier om typ 1-diabetes, fettlever-sjukdom som inte orsakas av alkohol och neuropsykiatriska diagnoser. Han visade för över tio år sedan att störningar i ämnesomsättningen föregår utvecklingen av typ 1-diabetes. Senare studier har bekräftat sambandet och även visat att denna inverkan finns redan vid födseln.

– Men fortfarande vet vi inte hur de uppkommer och på vilket sätt de påverkar utvecklingen av sjukdomen.

Studie som gav ledtråd

Men förra året kom Matej Orešič tillsammans med professor Tuulia Hyötyläinen med en studie som ger en ledtråd. Den visar att vissa kemikalier i miljön förorsakar samma störning i ämnesomsättningen som leder till ökad risk för typ 1-diabetes.

– Jag studerar nu hur kemikalierna interagerar med tarmfloran, ämnesomsättningen och immunsystemet. Och hur detta i sin tur påverkar risken att utveckla typ 1-diabetes, och förmodligen även andra sjukdomar som påverkas av immunsystemet. Jag hoppas att nya kunskap ska kunna ge möjlighet att förutse och förebygga sjukdomen.

Matej Orešič har forskningsmedel från bland andra Vetenskapsrådet, Formas, och Finska akademin. Han har lett tre större projekt finansierade av Europakommissionen, han har talat på ett hundratal internationella konferenser och publicerat 275 vetenskapliga artiklar (peer-review).

Han var 2018 värd för den första konferensen för The Nordic Metabolomics Society som samlar forskare från de nordiska länderna.

---

Här är ett urval av Matej Orešičs uppdrag och utnämningar:

• Hedersmedlem på livstid i the Metabolomics Society (2016), motiverat av hans banbrytande utveckling med att ta fram verktyg och analysmetoder inom metabolomiken, som har möjliggjort undersökning av processerna bakom fetma och diabetes, särskilt typ 1-diabetes.
• Medgrundare och nuvarande styrelseordförande för Nordic Metabolomics Society.
• Ledamot i European Research Council (2012-2020)
• Ledamot i “Horizon 2020 Advisory Group, Societal Challenge 1”, som innefattar hälsa, demografiska förändringar och välbefinnande.
• Gruppledare i systemmedicin vid Åbo universitet
• Gästprofessor inom området fetter och nutrition vid ”Oil Crops Research Institute”, Wuhan, Kina.