Katja Fall - ny professor 2021

Katja Fall hade tänkt bli läkare men halkade in på den epidemiologiska forskarbanan lite av en slump i samband med ett projektarbete under läkarutbildningen i Uppsala.

– Jag hade turen att hamna i en kreativ miljö med mycket kompetenta och inspirerande förebilder. Jag upptäckte att jag trivdes väldigt bra med idéerna, metoderna, människorna och de möjligheter forskningen öppnade för mig.

När hon var klar med allmäntjänstgöringen valde hon därför – efter en del funderande – att ägna sig åt forskning på heltid. Hennes doktorsavhandling handlar om hur kronisk inflammation, antibiotika och anti-inflammatoriska läkemedel kan påverka risken för magcancer.

– Studierna omfattade såväl registerstudier och journalstudier som bakterieodling. Resultaten gav visst stöd för att långvarig inflammation i magslemhinnan, som kan uppstå till exempel som följd av infektion med magsårsbakterien H. pylori, kan spela roll för utveckling av magcancer, förklarar Katja Fall.

Mersmak för epidemiologi

Förutom intresset för inflammation, infektion och cancer gav avhandlingsarbetet mersmak för epidemiologi.

– Det är intressant att ha hela populationen som patient istället för en enskild individ. Därför fortsatte jag på det spåret men huvudfokus förflyttades från magcancer till prostatacancer.

2007 fick hon chansen att byta Karolinska institutet och Stockholm mot Harvard och Boston. Hon träffade nya inspirerande kollegor och blev intresserad av hur psykisk stress kan påverka hälsan – framförallt i samband med cancersjukdom.

– Det är ett utmanade område eftersom det är svårt att mäta stress för att utvärdera eventuell påverkan på hälsan. Många tidigare studier har svagheter just när det kommer till det. För att försöka komma runt dem, har vi prövat olika strategier, säger Katja Fall. 

Stresstålighet bland mönstrande män

Forskarna har bland annat använt information om stresstålighet bland mönstrande män från det svenska militärregistret. Där såg de bland annat att låg stresstålighet vid mönstringen kunde kopplas till ökad risk för bland annat lever- och lungcancer senare i livet, vilket skulle kunna förklaras av att personer med låg stresstolerans röker mer.

– Vi har också undersökt beta-blockerare, en typ av blodtrycksmedicin, som hämmar stressrelaterade signalvägar. Studierna visar ett samband mellan dessa och bättre överlevnad för vissa typer av cancer.

Idag arbetar hon med många olika studier – men en gemensam nämnare för flera är att de handlar om riskfaktorer för cancer eller faktorer som påverkar patienter som drabbats av cancer. Ett tema är att försöka knyta ihop riskfaktorer i ungdomen med risk för cancer senare i livet.

Behövs lång uppföljning

– En utmaning är förstås att det behövs lång uppföljning av de personer vi studerar. Det kan vi få genom att länka samman olika nationella register.

Forskarna genomför just nu en studie där de kartlägger stress hos män som utreds för misstänkt prostatacancer. Syftet är att se hur utredning och omhändertagande påverkar hur männen mår – både psykiskt men även när det gäller eventuell cancersjukdom.

– En utmaning är återigen att mäta stress och vi provar här en rad olika sätt, både i form av frågeformulär men också genom att mäta olika biomarkörer.

Samtidigt har det varit ett annorlunda sista år i och med coronapandemin – speciellt för epidemiologer.

Svårt att inte engagera sig

– Som epidemiolog tror jag det är svårt att inte engagera sig i arbete som rör pandemin. Jag, som är van att studera sjukdomar som utvecklas under lång tid, är så klart tagen av att stå mitt i ett sjukdomsutbrott som utspelar sig i realtid, säger Katja Fall.

Hon har följt kunskapsutvecklingen och är med och driver studier där forskare undersöker hur män med prostatacancer drabbas av covid-19. De undersöker om behandling med anti-androgena läkemedel kan påverka risken att insjukna och bli svårt sjuk.

– Man har sett att män drabbas hårdare än kvinnor och det finns teorier om att manligt könshormon kan spela roll.

– Något av det bästa med att vara forskare är att det är tillåtet att vara nyfiken i arbetet och att ha möjligheten att lära nytt – och på så sätt förhoppningsvis kunna bidra till en förbättrad hälsa i befolkningen.

Bland det bästa är att träffa studenter

– Bland det absolut bästa är så klart att träffa studenter på olika nivåer. Det är roligt att förmedla det jag kan om epidemiologi och samtidigt lära nytt tillsammans med dem.

Sverige anses vara ett paradis för epidemiologer tack vare våra nationella hälso- och sjukvårdsregister som erbjuder unika möjligheter till högkvalitativ forskning.

– Jag ser ljust på framtiden både när det gäller möjligheter till ökad kunskap om olika sjukdomar och för studenter som vill utbilda sig och arbeta inom området epidemiologi.