Miriam Mints - ny professor 2020

Miriam Mints forskar om sjukdomar kopplade till livmoderslemhinnan, både benigna och maligna. I sin avhandling studerade hon rikliga menstruationsblödningar och deras koppling till att nya blodkärl bildas. 

– Nybildning av blodkärl är ett karaktäristiskt element vid så gott som varje sjukdomsprocess i livmoderslemhinnan, säger Miriam Mints.

Hon har tillsammans med sin forskningsgrupp lyckats kartlägga hur nybildning av blodkärl påverkar uppkomst och utveckling av idiopatisk menorrhagi, en benign sjukdom i livmoderslemhinnan som ger rikliga och långvariga blödningar utan tydlig orsak.

– Resultat från dessa studier har lagt grunden till en ny syn på denna sjukdom. Utifrån detta nya synsätt på sjukdomsprocesser vill vi skapa underlag för att se om terapi riktad mot denna abnorma kärltillväxt medför regress av rikliga blödningar.

Miriam Mints forskar även om endometriecancer, cancer i livmoderslemhinnans yttersta lager som oftast kallas livmodercancer. Det är den fjärde vanligaste tumörformen hos kvinnor och utgör cirka sex procent av cancer som drabbar kvinnor. Andelen fall av livmodercancer bland gynekologiska cancerformer har stigit till 40 procent.

Cirka 1–2 procent av alla livmodercancerfall är en del av ett känt cancersyndrom som kallas Lynch syndrom (LS). Kvinnor med LS har en 40 – 60 procent risk att utveckla såväl livmodercancer som tjocktarmscancer, och i cirka hälften av fallen uppstår livmodercancer före tjocktarmscancer.

Projektet Registry of Endometrial Cancer in Sweden: en studie av endometriecancer - etiologi, predisposition och prevention kartlägger ärftlighet och identifierar gener som orsakar livmodercancer för att kunna skräddarsy lämpliga preventionsprogram.

– Ett av målen är att identifiera manliga bärare av högriskgener så att de och framför allt deras döttrar kan ingå i lämpliga kontrollprogram, säger Miriam Mints.

I ett internationellt samarbete har hon tagit fram en metod för riskbedömning av förekomst av cancer och överlevnad vid Lynch syndrom. Baserat på den har forskarna utvecklat www.LScarisk.org. Den gör det möjligt att beräkna kumulativa cancerrisker som ett stöd för genetisk rådgivning kopplat till Lynch syndrom.

– Just nu forskar jag med målet att hitta markörer som kan hjälpa oss att identifiera högriskpatienter, säger Miriam Mints.

Hon forskar inte bara om livmodercancer utan även om cervixcancer, cancer i livmoderhalsen. Varje år diagnosticeras omkring 40 000 kvinnor med cellförändringar som upptäcks via screening. Av dessa behandlas omkring 10 000 kvinnor för allvarliga förstadier till livmoderhalscancer.

Forskning har fastställt att infektion med humant papillomvirus (HPV) orsakar livmoderhalscancer och Socialstyrelsen rekommenderar HPV-test som en del i det allmänna screeningprogrammet. Efter en behandling rekommenderas gynekologisk uppföljning vartannat år under 25 år.

– Samhällets resurser är begränsade och vi behöver tillgänglighet till gynekologisk uppföljning i sjukvården och effektiva kliniska tester för att minska antalet cancerfall. Just nu undersöker jag en alternativ uppföljning med självprovtagning av vaginalsekret och urin.

Preliminära resultat från 100 kvinnor som behandlats för förstadier till livmoderhalscancer visade att svaren från självtestning och prov taget av gynekolog stämde överens i hög grad.

– Resultaten visar också att färre kvinnor utvecklar livmoderhalscancer och dör i förtid av sjukdomen, vilket medför en bättre hälsoeffekt och lägre samhällskostnader, säger Miriam Mints, som har fått 100 000 kronor från den ideella föreningen Jag Bär Teal för sin forskning inom gynekologisk cancer.

I sitt kliniska arbete har Miriam Mints byggt en vårdkedja för utredning och behandling av kvinnor med benigna och maligna tillstånd i livmodern och livmoderhalsen.  

– Verksamheten ger en unik möjlighet att parallellt med behandling av patienter bedriva forskning, studera kliniska frågeställningar och tillämpa resultaten kliniskt.

Utöver kliniskt arbete och forskning undervisar Miriam Mints studenter på läkarprogrammet och kollegor inom gynekologisk cancer och minimal-invasiv kirurgi. Våren 2019 utsågs hon till bästa handledare på kursen inom reproduktion på läkarprogrammet vid Karolinska institutet.