Helen Peterson - ny professor 2020

Helen Petersons avhandling handlar om genusrelationer i IT-konsultbolag. Hon undersökte företag som valdes ut i början på 2000-talet för att de på olika sätt profilerade sig som särskilt jämställda. Men när hon startade sina intervjuer 2003 hade lågkonjunkturen drabbat IT-sektorn och jämställdhet prioriterades bort.

– Företag var i kris och det var ekonomiska frågor som styrde. Jämställdhet fanns inte på agendan, säger Helen Peterson. 

Efter att ha doktorerat har hon undersökt hur ny teknik förändrar strukturer och kulturer i organisationer och påverkar köns- och genusrelationer. Ett centralt teoretiskt begrepp har varit ”yrkesideal” och studiet av hur dessa formas, förhandlas, förändras och könas har präglat hennes forskning.

– Ett exempel är ökade krav på att ”sälja sig själv” och ”ta för sig”. Ett sådant yrkesideal kan upplevas svårare för kvinnor att leva upp till eftersom de hamnar i en situation när de samtidigt bryter mot traditionella, feminina ideal om att inte ta plats.

I flera av hennes studier har fokus legat på arbetsvillkor och karriärmöjligheter för kvinnor i mansdominerade yrken, organisationer och positioner. I ett europeiskt projekt intervjuades över 200 personer i 13 olika länder.

– Kvinnorna beskrev sig som annorlunda och avvikande i en organisationskultur som dominerades av män och av en speciell jargon som förstärkte en specifik maskulin identitet, säger Helen Peterson.

Hon har också medverkat i, och lett, flera forskningsprojekt om genus och jämställdhet inom högre utbildning. Ett särskilt fokus har legat på det akademiska ledarskapet och kvinnors representation på höga ledningspositioner vid svenska universitet och högskolor.

– Mina studier visar bland annat hur rollen och kraven på universitetsrektorer har förändrats under de senaste 30 åren och således också genuskodningen av positionen. Det tidigare auktoritära ledningsidealet har ersatts av ett mer kommunikativt ledarskapsideal och samtidigt har rekryteringen av kvinnor till rektorspositionen ökat dramatiskt.

Framgångsrika kvinnor på akademiska ledningspositioner som hon intervjuat betonade vikten av självförtroende, envishet, engagemang, en mycket stor arbetskapacitet och stöd från kollegor och mentorer.

– Flera konstaterade att det till och med kan vara lättare för en kvinna än för en man att göra karriär eftersom det kan innebära att bli positivt uppmärksammad och använda sin särskilda position som annorlunda för att hitta otraditionella karriärvägar.

Helen Peterson har också forskat om hur föräldrar förhandlar barnomsorg, hushållsarbete och karriär i relation till jämställdhetsideal och arbetslivets krav.

– Fokus har då legat på frågor rörande ”work/life-balance” och gränslöshet i arbetslivet. Här har hon bland annat lyft fram betydelsen av att anställda kan förhandla flexibilitet i arbetslivet.

En av dessa studier genomfördes tillsammans med Christine Roman, professor i sociologi vid Örebro universitet, som också var Helen Petersons handledare under doktorandtiden.

Ett annat projekt som fått stor uppmärksamhet är det första sociologiska projektet om frivillig barnlöshet i Sverige. Helen Peterson intervjuade frivilligt barnlösa kvinnor om varför de valt bort barn och hur de upplevde att de blev bemötta.

– Varför avstår vissa kvinnor, trots samhällets fertilitetsnormer och moderskapsideal, från att skaffa barn? Och vad innebär det för kvinnorna att bryta mot samhälleliga normer om kärnfamiljen och mot omgivningens förväntningar på kvinnlighet?

– Kvinnorna kände att en pronatalistisk press genomsyrar samhället. Alla hade mött stereotyper, myter och fördomar om frivilligt barnlösa.

Skälen till att inte skaffa barn var olika men det handlade framförallt om en avsaknad av kroppslig barnlängtan snarare än yttre omständigheter. Genomgående karaktäriserades även kvinnornas berättelser av en hög grad av medvetenhet om att deras livsval avvek från samhällets ideal och normer och att deras position kunde ses som stigmatiserad.

För närvarande driver Helen Peterson ett FORTE-finansierat projekt om den pågående jämställdhetsintegreringen av de svenska lärosätena. Tillsammans med Birgitta Jordansson vid Göteborgs universitet tar hon ett organisations- och ledningsperspektiv på förändringsarbete och undersöker hur regeringsuppdraget att jämställdhetsintegrera universitet och högskolor ”översätts” vid varje lärosäte och vilka organisatoriska, institutionella och diskursiva möjligheter och hinder som finns för att lyckas med arbetet.