Henrik Jordahl - ny professor 2019
Henrik Jordahl är professor i nationalekonomi med inriktning mot offentlig ekonomi. Han forskar om välfärdssektorn, speciellt framväxten och konsekvenserna av privatiseringar.
1971 Född i Piteå.
2002 Disputerade i nationalekonomi vid Uppsala universitet med avhandlingen Essays on voting behavior, labor market policy and taxation
2007 Programchef vid Institutet för Näringslivsforskning
2008 Docent i nationalekonomi vid Uppsala universitet
2012 Extern forskningsledare vid Studieförbundet Näringsliv och Samhälle
2018 Professor i nationalekonomi vid Örebro universitet
– När jag som nydisputerad började intressera mig för detta var det ett rätt så perifert och undanskymt område att forska om, säger Henrik Jordahl.
– Sedan dess har privatiseringar i välfärden ökat i omfattning och gett upphov till starka politiska spänningar. Min forskning har blivit allt mer relevant och hamnat i samhällsdebattens blickpunkt.
I en studie har han undersökt managementmetoder i välfärdssektorn, närmare bestämt styrning och ledning på svenska vårdcentraler.
– Intervjuer med vårdcentralernas verksamhetschefer visar på hög managementkvalitet i primärvården. Knappt några vårdcentraler får riktigt låga poäng i det managementindex som används.
– Detta är betydelsefullt, eftersom vårdcentraler med goda managementmetoder har kortare köer. Däremot har de inte nöjdare patienter.
Forskningen visar att de privata vårdcentralerna har bättre managementkvalitet än de offentliga. Även bland äldreboenden finns en sådan skillnad mellan privata och offentliga enheter.
– Inom vård och omsorg har offentlig verksamhet en del att lära av näringslivet, säger Henrik Jordahl, som även studerat åsikter om vinster i välfärdssektorn.
– Det finns ett starkt stöd för att begränsa vinsterna men samtidigt överskattar många storleken på dem och tror att företag tjänar mer än de gör.
Henrik Jordahls egendesignade opinionsundersökning visar att många ändrar uppfattning när de får information om de faktiska vinstnivåerna.
Ett annat forskningsområde, som har följt med sedan doktorsavhandlingen, är ekonomisk röstning – hur bidrag påverkar väljarna – Henrik Jordahl räknade till och med ut vad en röst kostar – ungefär 140 000 kronor.
– Svenska föräldrar fäster stor vikt vid hur politiska reformer påverkar deras privatekonomi, så kallad plånboksröstning. Dessutom reagerade de direkt på ekonomiska vallöften istället för att vänta och se om den utlovade politiken genomfördes.
Hans forskning visar att det inte bara är ekonomi utan även de politiska kandidaternas utseende som påverkar väljarna.
– Vackra politiker får fler röster visar det sig – det gäller både kvinnor och män.
För närvarande arbetar han med flera forskningsprojekt, som bland annat handlar om styrning och ledning i välfärdssektorn, valfrihet och tidmätning i hemtjänsten samt frågan om ”den universella välfärdsstaten” i de nordiska länderna skapar mer tillit än välfärdsstaten i utomnordiska länder.
– Jag hoppas att min forskning kan ligga till grund för bättre politisk och organisatorisk styrning inom välfärdssektorn. Genom att kommunicera populärvetenskapligt försöker jag bidra till att ge politiker och väljare bättre tillgång till information att grunda sina beslut på.