Eewa Nånberg - ny professor 2018

Eewa Nånbergs forskning fokuserar främst på kemikalier som kan påverka hormonsystemet, så kallade hormonstörande ämnen. Många av dessa är materialkomponenter i exempelvis hård plast. Andra fungerar som mjukgörare i PVC-plast och förekommer även i konsumentprodukter som förpackningar och kosmetika.

– Hormonstörande ämnen är vitt spridda i vår livsmiljö och det är en grupp ämnen som under senare år har fått allt större uppmärksamhet. Många människor exponeras för ett flertal av dessa genom hela livet, faktiskt redan under fosterstadiet, säger hon.

I dag arbetar Eewa Nånberg med studier av enskilda hormonstörande ämnen, främst ftalater, som används som plastmjukgörare. Hon studerar även blandningar av olika hormonstörande ämnen för att identifiera vilka effekter de har i nerv- och immunceller.

En utmaning är att identifiera hur hormonstörande ämnen påverkar mognad och funktion av olika slags celler och vävnader och därigenom de mekanismer som kan förklara olika hälsoutfall i olika utvecklingsstadier och åldrar.

– Våra experimentella studier fokuserar på hur akut och långvarig exponering för hormonstörande ämnen påverkar odlade humana nervceller. Vi tittar bland annat på hur det påverkar centrala funktioner i nervsystemet som cellernas förmåga att bilda utskott och synapser som överför nervimpulser mellan celler.

Eewa Nånberg är också en av forskarna som arbetar med SELMA-studien där man undersöker sambandet mellan exponering för hormonstörande ämnen under fosterstadiet och barns tillväxt, utveckling och hälsa samt risk för att utveckla kroniska sjukdomar som astma.

– Mitt fokus i SELMA-studien är markörer för cellulär stress och inflammatoriska svar relaterade till exempelvis astma och luftvägsproblem. Nu pågår det en studie där vi analyserar inflammatoriska markörer i blodprover för en rad hormonstörande kemikalier i samband med exponering under fosterstadiet.

Hon lyfter också vikten av att identifiera mekanismer och modellsystem som kan utgöra grund för testsystem för kemikalier som inte har akut giftiga egenskaper utan påverkar cellers funktion i ett längre perspektiv.

– En utmaning är att integrera forskning inom epidemiologi, experimentella studier och till exempel datorsimulering som grund för riskbedömning i ett flervetenskapligt perspektiv.

I sin avhandling undersökte Eewa Nånberg hur stimulering med stresshormoner – adrenalin och noradrenalin – via specifika receptorer i brunt fett styr cellernas energiomsättning. Hon identifierade flera mekanismer och funktioner för ändrade jonflöden av främst kalcium som reglerar aktivitet av ett flertal enzymsystem viktiga för cellernas funktion.

Som postdoktor intresserade hon sig för tumörbiologi med fokus på hur olika tillväxtfaktorer via specifika receptorer på cellytan reglerar cellernas enzymsystem och nivåer av kalciumjoner. Dessa i sin tur reglerar celldelning.

– Inom forskargruppen som jag byggde upp på Institutionen för patologi vid Uppsala universitet, arbetade vi med kartläggning av hur två grupper av enzymer, protein kinase C och MAP-kinaser, i odlade tumörceller från neuroblastom, reglerar mognad, tillväxt och bildning av nervcellernas utskott.

På senare år har tumörceller från neuroblastom – en tumör som angriper det perifera nervsystemet hos barn – även börjat användas för studier av ämnen med misstänkt neurotoxiska effekter av flera forskningsgrupper runt om i världen.

– Nu använder vi bland annat denna modell för experimentella studier av hormonstörande ämnen, säger Eewa Nånberg.