Pär Österholm - ny professor 2017
Pär Österholm är professor i nationalekonomi med inriktning mot finansiell ekonomi. Hans forskning handlar mycket om räntor. Och så studerar han om krisen 2008 förändrat ekonomin i grunden.
Fakta:
- 1974 Född i Sundsvall.
- 2004 Disputerade i nationalekonomi vid Uppsala universitet med avhandlingen "Time Series and Macroeconomics: Studies in Demography and Monetary Policy"
- 2010 Docent i nationalekonomi vid Uppsala universitet.
- 2016 Professor i nationalekonomi vid Örebro universitet
– Den finansiella krisen 2008 och den djupa internationella lågkonjunktur som följde har medfört att många ekonomer tror att viktiga ekonomiska samband har förändrats. Som en del av min forskning ska jag undersöka relevansen i denna uppfattning och – om den kan bekräftas – studera hur sambanden har förändrats över tiden, säger Pär Österholm.
Han har ägnat en stor del av sin forskning åt penningpolitik, bland annat om hur inflationens utveckling över tiden kan användas för att identifiera en centralbanks preferenser.
Pär Österholm har också undersökt hur centralbankens kommunikationsstrategi borde utformas mot bakgrund av att allmänheten inte nödvändigtvis behandlar informationen på ett korrekt sätt.
– Är det till exempel positivt eller negativt att centralbanken berättar för allmänheten vad den tror om den framtida inflationen och reporäntan?
Pär Österholm analyserar nu hur centralbankens målformulering påverkar den makroekonomiska utvecklingen, mer specifikt om centralbanken bör ha ett tydligt formulerat mål som allmänheten enkelt kan förhålla sig till eller om det är mer fördelaktigt att uttrycka målet på ett mer diffust sätt.
– Den frågan är direkt relaterad till kritiken som vissa framfört mot Riksbanken den senaste tiden där det framhållits att Riksbanken alltför aggressivt – bland annat med alltför låg ränta – försöker uppnå en högre inflation.
Pär Österholms professur är inriktad mot finansiell ekonomi. Inom detta
område har han bland annat utvecklat nya verktyg för att undersöka hur
räntebildningen fungerar. Han har även skrivit ett flertal artiklar om hur
utvecklingen på finansiella marknader påverkar makroekonomin.
– För några år sedan undersökte jag hur ett bostadsprisfall i Sverige
skulle påverka arbetslösheten och hushållens konsumtion. Detta är en fråga
som – i ljuset av fortsatt stigande fastighetspriser och skuldsättning –
inte har tappat i aktualitet. I en nyligen publicerad studie har jag dessutom
undersökt hur såväl oro på finansiella marknader som politisk oro i
USA påverkar svensk BNP-tillväxt.
I sin forskning om konsekvenserna av krisen 2008 har Pär Österholm sitt fokus på räntemarknader och dess effekt på den reala ekonomin.
– Det är sannolikt att just räntemarknaderna har påverkats särskilt mycket av den okonventionella penningpolitik som bedrivits, där ett flertal centralbanker i olika delar av världen har extremt låga styrräntor och har genomfört omfattande obligationsköp i syfte att driva ned marknadsräntor.
Hans förhoppning är att resultatet av denna forskning ska leda till en bättre förståelse för hur ekonomin fungerar efter finanskrisen, och bättre prognoser.