Mats Deutschmann - ny professor 2017

Mats Deutschmann tar i sin forskning utgångspunkt i att språket är en av de viktiga faktorerna när vi bildar oss en uppfattning om varandra. Det handlar också om att vi även anpassar vårt eget språk utifrån underliggande normer och förutfattade sociala stereotyper när vi bemöter andra.

– Människors uttal, både vad gäller dialekt, accent och brytning, påverkar hur vi bedömer deras intellekt, samhällsklass och karaktärsdrag. Vi blir inte bara värderade utifrån vårt eget språkbruk utan värderar även andra, medvetet eller omedvetet, utifrån detsamma, säger Mats Deutschmann.

Med fokus på ett utbildningssammanhang menar Mats Deutschmann att det därför är viktigt att inse hur vi bidrar till att forma individer genom det sätt vi bemöter dem språkligt. Han framhåller att fler borde få en djupare insikt om sådana mekanismer.

– En viktig del av min forskning handlar om att hitta metoder för att medvetengöra och belysa hur våra fördomar påverkar oss. Det är metoder som kan vara till nytta inom alla relationsrelaterade yrkesutbildningar, till exempel för lärare, inom vård- och omsorg, för poliser och chefer, säger Mats Deutschmann.

I de projekt han för tillfället leder utvecklar och undersöker de effekten av modeller som ger studenter en möjlighet att nå en djupare förståelse av identitetsrelaterade fenomen i språket med hjälp av digitala upplevelsepedagogiska grepp. Digitala medier ger forskarna verktyg att manipulera röst och utseende, och skapa "nya" virtuella identiteter.

– På så sätt kan vi idag manipulera identitetsattribut i digitala medier så att man kan låtsas vara av motsatt kön, till exempel. Med dessa metoder kan vi ge studenter personliga erfarenheter om hur ens "identitet" upplevs av andra vad gäller till exempel kön, ålder, utseende och hudfärg, och hur det påverkar hur vi bemöts och bedöms, säger Mats Deutschmann.

Mats Deutschmann växte upp på Seychellerna, en liten ö-grupp i Indiska oceanen utanför Afrikas östkust. Han gick i en liten byskola och lärde sig det lokala språket Kreol Seselwa, ett språk som hade mycket låg status. Seychellerna var då fortfarande en engelsk koloni.

– Kreol var förbjudet i skolan, trots att det var modersmålet för 98 procent av befolkningen. Även om tiderna har förändrats bedrivs undervisning i stora delar av Afrika fortfarande helt på forna kolonialspråk, framförallt engelska och franska, säger Mats Deutschmann.

De här systemen påverkar inte bara elevers möjligheter att ta till sig undervisningen, utan styr även läroplaners innehåll. Dessa är ofta baserade på engelska eller franska system. Resultatet blir att den lokala identiteten i form av språk och kultur nedvärderas och de som vill klara sig i systemet måste ta sig an en ny identitet, både språkligt och kulturellt.
– Sällan blir frågor om språk, identitet och makt så tydliga som i dessa sammanhang, säger Mats Deutschmann.

Tillsammans med två doktorander från Seychellerna arbetar han just nu dessa frågor.
– Vi vill också utarbeta modeller för hur lokala språk kan få en mer framträdande roll i skolor i Afrika där de kan fungera jämsides med till exempel engelskan.