This page in English

Johannes Westberg - ny professor 2017

Porträtt på Johannes Westberg.

Johannes Westberg är professor i pedagogik. Han har forskat i utbildningens innehåll och form, liksom dess samhälleliga förutsättningar ur ett historiskt perspektiv. Särskilt intresse har han ägnat åt att ge nya svar på frågor kring den svenska förskolans och skolans utveckling.

Fakta:

  • Född 1978 i Hökmark
  • 2008 Disputerade i historia vid Uppsala universitet med avhandlingen "Förskolepedagogikens framväxt: Pedagogisk förändring och dess förutsättningar ca 1835-1945"
  • 2011 Gästforskare vid universitetet i Zürich
  • 2014 Docent i historia vid Uppsala universitet
  • 2016 Professor i pedagogik vid Örebro universitet

Läs mer om Johannes Westberg

I sin avhandling undersökte Johannes Westberg förskolepedagogikens framväxt i Sverige. Han har sedan bland annat ägnat sig åt förskolans och skolans materiella kultur, internationella historia samt sociala och ekonomiska historia.

– Dagens debatt kring skolans förfall är ett exempel på en debatt som ofta grundar sig på rena vanföreställningar om skolans historia. Pedagogikämnet har i det avseendet en viktig folkbildande funktion, säger Johannes Westberg.

Johannes Westberg har framför allt intresserat sig för de grundläggande frågorna kring hur och varför det svenska utbildningsväsendet förändrats. Hans ingång är att detta är viktiga frågor för att ge en grundläggande förståelse för hur det svenska utbildningsväsendet har utvecklats.

Till Johannes Westbergs viktigaste insatser hör hans forskning kring just folkskoleväsendets framväxt. Mycket av annan forskning i området har ägnats åt att identifiera den grundläggande orsaken till införandet av det nationella skolväsendet under 1800-talet och tidigt 1900-tal.

– I min forskning har jag i stället genom fördjupade historiska fallstudier kunnat ägna mig åt alla de förutsättningar som behövde finnas på plats för att utvecklingen skulle kunna ske. Jag har kunnat visa hur det svenska skolväsendet etablerades tack vare kyrkoförsamlingarnas organisation, fastighetsmarknadens utveckling, den lokala tillgången på arbetskraft och den svenska kreditmarknadens förändring.

Johannes Westberg lyfter också fram vikten av en bredare förståelse för utbildningsväsendet och dess framväxt, och menar att breda kunskaper är viktiga för att kunna kommunicera aktuell forskning både till andra forskningsfält och till allmänheten.

För närvarande är Johannes Westberg ledare för projektet "Hur påverkade politiska beslut skolväsendenas framväxt?". Det är ett internationellt projekt, finansierat av Vetenskapsrådet, som omfattar skolväsendenas utveckling i Frankrike, Italien, Spanien och Sverige 1840-1940. Projektet innehåller både historiska fallstudier och ekonometriska analyser. Målet är att kunna ge en bättre bild av vilka faktorer som egentligen avgör ett skolväsendes utveckling.

– Frågor kring politikens betydelse är mycket intressanta. Både delar av den pedagogiska forskningen och den offentliga debatten kännetecknas av en stor tilltro till politiken och dess förmåga att påverka vår utbildning. Fortfarande vet vi dock inte tillräckligt mycket om vilken betydelse som politiska beslut egentligen har haft.

Westberg forskar också om den svenska förskolans expansion efter 1970.

– Den svenska förskolans expansion är ett område som väcker många frågor såväl kring dess förutsättningar som dess konsekvenser. Trots expansionens hastiga förlopp, och att den svenska förskolan till sin omfattning och karaktär är tämligen unik internationellt sett, finns fortfarande mycket kvar att göra på detta område, säger Johannes Westberg.