Peter Berglez - ny professor 2016

Peter Berglez granskade i sin avhandling mediernas bevakning av världsomfattande kriser och händelser, som terrorattacken mot New York 2001 och antiglobaliseringsrörelsen.

– Mitt fokus låg på nyheter som ideologi och propaganda, alltså hur medierapporteringen genomsyras av särskilda värderingar, normer och intressen som oftast tillhör eliten.

Peter Berglez fortsatte sedan att forska ur ett globalt perspektiv genom att studera hur medierna behandlade klimatförändringarna.

– Klimathotet är kanske den största globala krisen av alla och saker vi kom fram till i projektet är fortfarande högaktuella, som journalistikens svårigheter med att väcka intresse för klimatförändringarna bland allmänheten. Och att vetenskaplig information inte är tillräckligt för att man ska förändra sitt beteende.

Peter Berglez slutsats är att de etablerade medierna måste ställa om till en ”hållbar journalistik” som inte enbart uppmärksammar klimathotet då och då utan låter klimatet bli en del av vardagsrapporteringen. Studier och idéutveckling om hur en sådan grön medierapportering ska se ut är högprioriterat för Peter Berglez och hans kollegor inom forskarprogrammet Sustainable Journalism.

Han började 2004 som lärare på det internationella mastersprogrammet i global journalistik vid Örebro universitet.

– Mötet med studenter från världens alla hörn bidrog för min del till ett ökat intresse för själva begreppet ”global journalistik”, som var relativt nytt då. I en globaliserad värld behövs en mer global journalistik, det visar inte minst klimathotet eller terrorismen. Frågan är hur den ska se ut, och på vilket sätt den ska skilja sig från vanlig utrikesrapportering.

Peter Berglez korta svar på sin egen fråga är att, medan utrikesnyheter enbart rapporterar om händelser långt borta, sammanbinder den globala journalistiken händelser, kriser och platser världen över. Ett resultat av forskning är boken Global Journalism: Theory and Practice (2013).

Den senaste tiden har Peter Berglez också ägnat åt forskning om de sociala mediernas allt större betydelse som kommunikationskanal för samhällets eliter, i ett projekt om Twitter.

– Journalister, PR-folk och politiker interagerar med varandra digitalt i vardagsarbetet. Min fråga är om medborgarna också får vara delaktiga i samtalet, eller om det hela snarare landar i stängda elitnätverk och en klubb för inbördes beundran.

Hittills har Peter Berglez och hans kolleger sett båda delarna, men det sistnämnda verkar vara på frammarsch.

– Sociala medier som Twitter blir alltmer som traditionella massmedier där några högst upp kommunicerar nedåt till en stor publik, där den publiken påminner om traditionella tevetittare eller radiolyssnare.