Henrik Larsson - ny professor 2016
Henrik Larsson är professor i medicinsk vetenskap och forskar om grundläggande orsaker till ADHD. Med hjälp av tvillingstudier har han och hans forskargrupp bland annat kunnat visa att låg födelsevikt ökar risken för ADHD.
1975 Född i Örebro
2005 Disputerade i epidemiologi vid Karolinska Institutet med avhandlingen Genetic and environmental factors in the development of externalizing symptoms from childhood to adolescence
2006 Post-doc vid Institute of Psychiatry, London
2007 Post-doc vid Karolinska institutet
2011 Docent i epidemiologi vid Karolinska institutet
2015 Professor i medicinsk vetenskap med inriktning mot psykiatrisk epidemiologi vid Örebro universitetet
ADHD kännetecknas av svårigheter med uppmärksamhet, impulser och aktivitetsnivå och är vanligt i barndomen, mellan fyra och åtta procent av barnen, men finns även hos upp mot fyra procent av den vuxna befolkningen.
– Vi vet att ADHD medför genomgripande funktionsnedsättningar i studier, arbetsliv och sociala relationer och att risken ökar för sjukskrivning, arbetslöshet, missbruk och kriminalitet. ADHD medför ett stort, ofta kroniskt lidande och utgör en stor utmaning för sjukvården.
Henrik Larsson använder i sin forskning olika typer av interdisciplinära metoder, som tvilling-design, storskalig molekylärgenetisk metodik, farmako-epidemiologi, registerbaserad forskning och hälsoekonomi. Information om ADHD kommer främst från nationella register och det svenska tvillingregistret, som även länkar till data om miljöpåverkan och olika sjukdomar.
– Vi har studerat kopplingen mellan ADHD-läkemedelsbehandling och kriminalitet, trafikolyckor, missbruk och självmordsbeteende. I vår första studie visade vi på flera olika sätt att läkemedel mot ADHD innebär en tydligt sänkt risk för att begå brott.
Studien visade också att när individerna jämfördes med sig själva, det vill säga under perioder med och utan läkemedelsbehandling, kunde Henrik Larsson och hans forskarkolleger konstatera att medicinering innebar en signifikant lägre risk för brottslighet. Under läkemedelsperioderna sjönk brottsligheten med 32 procent.
Henrik Larsson har studerat ADHD-symptom från barndomen in i vuxen ålder.
– Ett viktigt fynd är att ouppmärksamheten tenderar att kvarstå från barndomen till tonåren, i större utsträckning än symtom på hyperaktivitet och impulsivitet. En annan studie har vi nyligen visat att fysisk aktivitet i tonåren kan minska ADHD-symtom i tidig vuxen ålder.
Hans forskargrupp har i ett stort antal studier använt information från det svenska tvillingregistret för att undersöka betydelsen av genetiska och miljömässiga riskfaktorer för ADHD. I tvillingmetoden jämförs likheten mellan enäggstvillingar, som delar all sin genetiska uppsättning, med likheten mellan tvåäggstvillingar, som delar i genomsnitt hälften av sin genetiska uppsättning.
Eftersom båda sortens tvillingar växer upp i samma familj, under samma tid, så antar man i tvillingstudier att de delar sin miljö till samma grad.
– Om enäggstvillingar är mer lika än tvåäggstvillingar kan man därför dra slutsatsen att det genetiska arvet har betydelse för ett beteende eller en sjukdom. Bland många saker, har vi kunnat visa att ADHD hos vuxna påverkas starkt av genetiska riskfaktorer.