Forskning för att ta fram mer effektiva metoder att sanera PFAS

Felicia Fredriksson och Ingrid Ericson Jogsten ska undersöka nya metoder för att sanera PFAS.
Hur effektiv är saneringen av PFAS-förorenad jord – och vilka okända risker finns det? Ny forskning söker svar på den frågan. Projektet leds av kemisterna Ingrid Ericson Jogsten och Felicia Fredriksson och har fått 3,3 miljoner kronor av Statens geologiska institut, SGI.
Tusentals platser i Sverige är förorenade med PFAS-kemikalier och är ett hot mot människor och miljö globalt. PFAS används bland annat i konsumentprodukter, till exempel kläder och stekpannor. Mängden PFAS i miljön ökar hela tiden eftersom de inte bryts ned.
– Många konventionella saneringsmetoder är inte tillräckligt effektiva och det finns ett stort behov av mer hållbara metoder, säger Ingrid Ericson Jogsten.
Jordtvätt har visat sig kunna ta bort PFAS från förorenad jord men ger restprodukter som kan behandlas med termisk behandling, vilket anses vara en mer hållbar metod.
– Vi vet inte idag om PFAS bryts ner helt eller övergår till andra former. En viktig orsak är svårigheten att fånga, mäta och identifiera alla flyktiga PFAS-ämnen i gasfasen.
Forskarna ska undersöka möjligheten till en mer omfattande analysmetod för att mäta hur effektiva behandlingen är – och förstå möjliga risker.
Projektet drivs i samverkan med bland annat Trafikverket och Sweco och förväntas ha en stor inverkan på efterbehandling genom en ökad saneringstakt och därmed minska spridningen av PFAS.
– Utan en grundlig utvärdering och förståelse för saneringsinsatserna finns det en risk att PFAS oavsiktligt sprids och ger ett nytt och potentiellt ännu större problem, säger Ingrid Ericson Jogsten.