Forskarprofiler

I arbete med att synliggöra och sprida din forskning är det viktigt att du har koll på och uppdaterar dina forskarprofiler.

Vad är forskarprofiler?

När vi pratar om forskarprofiler menar vi dels olika sorters profilsidor på webben, dels mer specifikt de profilsidor som varje forskare har i olika databaser som indexerar forskning. Den som publicerar en forskningsartikel som indexeras i Scopus får exempelvis automatiskt också en profilsida där. Andra profilsidor är exempelvis ORU-webben och Google Scholar.

Varför är det viktigt med uppdaterade forskarprofiler?

Inom akademien råder det stor konkurrens, och den konkurrensen handlar inte minst om forskningsmedel. Forskare och forskargrupper utvärderas och granskas regelbundet, och då räcker det inte att producera högkvalitativ och relevant forskning utan forskningen måste också ha hög synlighet och få ett så stort genomslag som möjligt. Att ha uppdaterade forskningsprofiler är en viktig del i att nå ut med sin forskning, och också i att det man presterar är inkluderat i den data som bifogas exempelvis en forskningsanslagsansökan.

Olika forskarprofiler

Forskare kan ha profiler på många olika ställen, som exempelvis Google Scholar eller ResearchGate, men här nedan kommer vi att koncentrera oss på de tre profiler som är viktigast för att biblioteket ska kunna bistå universitetet med att ta fram data för att utvärdera akademiska meriter, som olika publikations- och citeringsmått – det vi brukar kalla bibliometri. Dessa tre profiler är ORCID, Scopus och Web of Science.

Det är svårt för alla forskare att ha ett unikt forskarnamn, och det kan förstås också hända att en forskare byter namn under karriären. Det enklaste och mest effektiva sättet att undvika att bli förväxlad med andra forskare är att skaffa ett unikt forskar-id, och det mest välkända och välanvända är ORCID – Open Researcher and Contributor ID.

Med hjälp av ett ORCID kan all den forskning du publicerar under din karriär kopplas samman med dig, även om du skulle byta namn, arbetsplats eller forskningsområde.

Registrera dig för ett ORCID på https://orcid.org/

I ORCID får du inte en profilsida per automatik, utan varje forskare måste aktivt gå in och registrera sig för ett ORCID. När du väl gjort det får du en profilsida som du kan redigera vid behov. Det går exempelvis att lägga in kontaktuppgifter, arbetsplatser, pågående projekt och länkar till sociala medier.

Det går också att importera publikationer från exempelvis Scopus och Web of Science till ORCID, så att du har alla dina publikationer samlade.

När du registrerat dig för ett ORCID ska du alltid se till att ange det vid publicering, för då kommer publikationen automatiskt att hamna på forskarprofilen i ORCID

Även i Scopus får varje forskare en profilsida, men här skapas den automatiskt första gången en forskare publicerar i en tidskrift som Scopus indexerar. Varje forskarprofil/profilsida får också ett Scopus-id (AUTHOR ID).

För att se till att du har kontroll över din profilsida behöver du skapa ett konto och bekräfta att profilen är din. Sedan kan du koppla profilen till ditt ORCID och se till att alla publikationer som hör till profilen verkligen är dina. Det går också att lägga till publikationer som saknas (så länge de är publicerade i tidskrifter som indexeras av Scopus). Med en aktuell profil kan du exempelvis enkelt och snabbt se hur många gånger din forskning citerats, vilka samarbeten du haft och vad du har för H-index. Det går också enkelt att ladda ner din publikationslista.

Även i Web of Science får du som forskare automatiskt en profilsida när du publicerar i en tidskrift som indexeras av Web of Science. Varje forskarprofil/profilsida får också ett id (ResearcherID). För att se till att du har kontroll över din profilsida behöver du göra anspråk på din profil och bekräfta att den är din. Det blir då möjligt att redigera profilen och exempelvis koppla ditt ORCID till den. Det går också att lägga till publikationer som saknas, bara de är publicerade i tidskrifter som indexeras av Web of Science. Med en aktuell profil kan du enkelt och snabbt se hur många gånger din forskning citerats, vilka samarbeten du haft och vad du har för H-index. Det går också enkelt att ladda ner din publikationslista.

Checklista för ökad synlighet

Registrera ett ORCID.
Håll din profilsida på ORU-webben uppdaterad. Se till att den är uppdaterad med ORCID, Scopus, Web of Science, aktuella forskargrupper, projekt etc.
Se över dina profilsidor i Scopus och Web of Science. Gör anspråk på dem, koppla ihop dem med ditt ORCID och se till att de hålls uppdaterade.
Skapa profilsidor på andra plattformar som samlar vetenskapliga publikationer. Det kan vara i exempelvis Google Scholar eller ResearchGate
Publicera gärna på engelska. Detta blir förstås extra viktigt om forskningen är av internationellt intresse
Sampublicera gärna. Artiklar skrivna av fler författare får oftast fler citeringar och större genomslag än de som enbart har en författare
Delta i konferenser. Delta och presentera dina forskningsresultat vid konferenser
Dela dina forskningsresultat i sociala medier. Skriv en kort sammanfattning av dina forskningsresultat och dela i sociala medier. Glöm inte att ha med en länk till artikeln!
Välj en tidskrift som ger stort genomslag. Se till att välja en välciterad tidskrift. På bibliotekets webb kan du läsa mer om hur du kan hitta en bra tidskrift.
Publicera open access. Att publicera med öppen tillgång ökar synligheten och antalet citeringar
Publicera under en Creative Commons-licens. Detta är ofta ett krav från forskningsfinsiärerna. Om det inte är möjligt med en Creative Commons-licens, se till att du behåller rätten att parallellpublicera
Använd rätt affliering. Det är viktigt att ”Örebro universitet” eller ”Örebro University” alltid finns med i affilieringen, både för synlighetens skull och för att det kan ha ekonomisk betydelse för universitetet då det genererar statliga medel och bibliometriska poäng i olika rankningar.
Kontakta kommunikationsavdelningen om du känner att du har intressanta forskningsresultat