Gustav Westberg: "Jag har bara positiva erfarenheter"
Gustav Westberg.
Anna Westerlund som arbetar med vetenskaplig publicering vid Örebro universitetsbibliotek har samtalat med Gustav Westberg om hans erfarenheter kring att publicera artiklar med öppen tillgång.
Om Gustav Westberg
Docent, forskningsämne Svenska språket vid Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap.
Gustavs forskning är grundad i multimodal kritisk diskursanalys och särskilt i socialsemiotisk teori. I sin forskning intresserar sig Gustav för diskursers materiella och känslomässiga betingelser.
Artikel publicerad öppet tillgänglig i tidskriften Social Semiotics genom universitetsbibliotekets publiceringsavtal med Taylor & Francis.
Gustav Westberg är en av flera forskare vid Örebro universitet som valt att publicera sin forskning öppet tillgänglig:
- Fördelarna är så klart att min forskning och de forskningsresultat som min forskning genererar blir mer tillgängliga. Förhoppningsvis bidrar detta till att det jag skriver blir mer läst. Jag ser inga direkta svårigheter med Open Access, säger Gustav Westberg.
När det kommer till valet av tidskrift att publicera sig i finns det mycket att ta hänsyn till. Gustav anser att möjligheten att publicera med öppen tillgång är en viktig parameter.
- Många forskningsfinansiärer kräver att forskningsresultat ska publiceras i tidskrifter med Open Access, vilket innebär att jag redan vid ansökningsskrivande tänker på och planerar mina publikationer med hänsyn till detta, säger Gustav Westberg.
Gustav har publicerat flera artiklar med öppen tillgång.
- Jag har bara positiva erfarenheter. Den enda svårigheten som har dykt upp handlar om att förstå vilket avtal som gäller mellan ett förlag och Örebro universitet, men jag har alltid fått strålande hjälp från universitetsbiblioteket med detta. Även i ett fall där en artikel först publicerades utan Open Access fick jag i efterhand hjälp med att göra artikeln Open Access, Gustav Westberg.
Vissa forskningsfinansiärer erbjuder möjlighet till vetenskaplig granskning och kostnadsfri öppen publicering på en plattform som tillhandahålls av finansiären (exempelvis EU-kommissionens Open Research Europe). Sådana öppna plattformar innebär att du kan publicera öppet tillgängligt utan kostnad och med vetenskaplig granskning, men på en plattform i stället för i en tidskrift. Open Research Europe anger även uttryckligen att de inte kommer att ansöka om att tilldelas en impact factor (med hänvisning till DORA-principerna).
Gustav har själv ännu inte publicerat sig på någon sådan öppen plattform och förhåller sig ganska skeptisk till dem:
- En uppenbar fördel med att publicera i tidskrifter är ju att man kan kommunicera med en nischad forskargemenskap. Att publicera utanför de kanaler där teori- och metodutveckling inom det egna forskningsfältet drivs är svårare än man kan tro, eftersom synen på grundläggande saker som kunskapsintresse, forskningsobjekt och metod kan skilja sig väsentligt åt. Jag tror alltså inte att jag skulle prioritera att publicera via den typen av plattformar. Å andra sidan, jag har som sagt ingen erfarenhet, kanske fungerar det kanon, men jag antar att det beror mycket på sammansättning av redaktionsråd och reviewförfarandet, Gustav Westberg.
Avslutningsvis delar Gustav med sig av tips till andra forskare som inte har publicerat artiklar med öppen tillgång men är nyfikna på det:
- Ta kontakt med e-publicering på universitetsbiblioteket och snacka. De har koll och hjälper till på bästa sätt!