This page in English

Medförfattarskap

Foto på fyra personer som sitter i ett möte runt ett bord med datorer på.

Vem och vilka som anges som författare till en vetenskaplig publikation och i vilken ordning de presenteras varierar inom olika discipliner. I vissa ämnen är det endast den som har skrivit texten som namnges medan man inom andra ämnen anger alla som har bidragit till forskningen. Förutom de publiceringsetiska principer som förekommer inom olika ämnesområden blir det allt vanligare att även enskilda tidskrifter sätter upp egna riktlinjer.

I God forskningssed från Vetenskapsrådet anges tre skäl till att frågan om författarskap är så viktig. För det första uppfattas författarens namn som en kvalitetsstämpel; det är viktigt att veta vem som utfört arbetet. För det andra bygger forskares meritering för anställningar i hög grad på publikationer. Det måste gå att lita på att den som anställs verkligen är författare till det som uppges. För det tredje; vid utredning om eventuell vetenskaplig oredlighet är det mycket angeläget att veta vem som är ansvarig.  

Att stå som författare är både en rättighet och ett ansvar. Det kan vara meriterande för forskaren att stå med som författare till en särskild publikation, men det innebär också att forskaren ansvarar för att redovisningen av forskningen och de slutsatser som publiceras är korrekta. Som medförfattare har du ett ansvar för kvaliteten och kan ställas till svars vid misstankar om oredlighet.

Vem ska stå med som författare?

Det finns inga vetenskapsövergripande regler som definierar författarskap. En grupp redaktörer för medicinska tidskrifter, ICMJE, har formulerat internationella riktlinjer, de så kallade Vancouverreglerna. De grundas på traditioner inom biomedicin och det är därför inte självklart att de passar alla discipliner. Kriterierna för författarskap sammanfattas med följande fyra kriterier. Medarbetaren ska ha

  1. lämnat påtagliga och intellektuella bidrag till projektets idé eller design; eller insamling, analys och tolkning av data; och
  2. skrivit utkast till artikeln, eller kritiskt reviderat texten vad avser intellektuellt viktigt innehåll; och
  3. slutligt godkänt artikeln inför publicering; och
  4. samtyckt till att vara ansvarig för arbetets alla aspekter genom att försäkra sig om att frågor om korrekthet och hederlighet på lämpligt sätt har utretts och säkerställts

Det räcker alltså inte att bara vara delaktig i planering, datainsamling och analyser, utan för att räknas som författare ska du även ha deltagit i skrivprocessen och godkänt slutversionen innan publicering. Har du bidragit till artikeln men inte tillräckligt för att räknas som författare, ska du istället omnämnas i avsnittet Acknowledgements i artikeln. Många tunga vetenskapliga tidskrifter hänvisar till Vancouverreglerna.   

När det gäller i vilken ordning författarna ska stå varierar praxis mellan olika forskningsområden. En vanlig tradition är att författarna placeras i bokstavsordning. Om du avviker från bokstavsordning betyder detta i regel att den som står först som författare har gjort den viktigaste insatsen i arbetet. Författaren som står sist har också ofta en betydande roll, exempelvis som forskningsledare.

Tidskrifters krav

Tidskriften kan ställa särskilda krav på hur medförfattarskapet ska redovisas vid publicering i just den tidskriften. Det blir allt vanligare att tidskriften vill se vem av författarna som bidragit med vad.

Riktlinjer kring författarskap för olika ämnesområden

Humaniora

Inom humaniora är det vanligt att ange enbart huvudförfattare. Visst förekommer även här olika samarbeten i forskningsprocessen, men det redovisas oftast inte som författarskap. Om det är flera författare till en artikel listas författarna i alfabetisk ordning.

Samhällsvetenskap, ekonomi och juridik

Inom samhällsvetenskap och juridik är det också vanligast att endast de som varit involverade i skrivprocessen sätts upp som författare. Inom vissa ämnesområden, till exempel psykologi förekommer dock att även den som bidragit med delar i forskningsprocessen tas med som medförfattare.

Medicin

Inom medicin är det vanligast att Vancouverreglerna efterföljs, både akademin och de medicinska tidskrifterna hänvisar till de riktlinjerna. Vid fakulteten för Medicin och hälsa på Örebro universitet finns en policy framtagen rörande författarskap och publiceringsprinciper.

Naturvetenskap och teknik

Naturvetenskap och teknik har ingen gemensam standard för författarordning. Här finns olika riktlinjer för olika discipliner och miljöer. Inom några ämnen där man arbetar i stora forskningsgrupper, till exempel fysik, förekommer att ett stort antal forskare listas som författare till en publikation, ibland flera tusen.  Andra ämnesområden, till exempel biologi, följer i högre grad Vancouverreglerna.

Vill du veta mer?

Om du vill läsa mer om medförfattarskap rekommenderas:

Har du frågor eller vill veta mer? Kontakta epublicering@oru.se