Trestadsstudien

Tidigare titel: Processer som kan motverka att ungdomar utvecklar psykiska problem: En longitudinell-experimentell design.

Detta forskningsprojekt sträcker sig över totalt sex år (2012 till 2017) och samfinansieras av Forskningsrådet för Arbetsliv och Socialvetenskap, Formas, Vetenskapsrådet och VINNOVA. Avsikten med projektet är att undersöka hur man på ett mer effektivt sätt kan motverka att ungdomar utvecklar psykiska problem och sociala anpassningssvårigheter. Projektet fokuserar på underliggande faktorer bakom välkända problembeteenden för att göra det möjligt att behandla flera problem på samma gång istället för att fokusera på ett problem i taget.

Projektet började som ett samarbete mellan två forskargrupper i psykologi: Center for Developmental Research, CDR, och Center for Health and Medical Psychology, CHAMP. CDR har lång erfarenhet av att arbeta med longitudinella metoder, det vill säga att man regelbundet följer upp stora grupper av barn och ungdomar över längre tid. Inom CHAMP har man den kliniska kompetensen och lång erfarenhet av experimentella studier. Men för att vi skulle få en bättre bild hur samsjuklighet utvecklas i ungdomars vardagsmiljöer så utvecklade vi projektet vidare tillsammans med forskare i historia, statskunskap och folkhälsovetenskap vid Örebro universitet.

Forskare i projektet

Projektet leds av Katja Boersma, professor i psykologi. I ledningsgruppen finns också professor Lauree Tilton Weaver (utvecklingspsykologi), professor Steven Linton (klinisk psykologi), professor Jeff Hearn (sociologi), och docent Thomas Strandberg (socialt arbete). I projektet ingår också ett flertal andra forskare, postdoktorer och doktorander.

En bakgrund

Trots decenniers forskning om ungdomars psykiska problem saknas kunskap om (a) den höga samsjukligheten mellan olika problem och (b) faktorer som kan göra att problemen inte stabiliseras och ökar. Detta program ska utveckla denna kunskap. Vi har redan behandlingar som riktar sig mot enskilda problem. Det kan handla om utagerande beteenden som kriminalitet, våld eller mobbing och internaliserade problem som till exempel depression, lågt självförtroende eller självskadebeteende. Samtidigt börjar vi känna till att det finns underliggande förhållanden som ligger bakom alla dessa olika sorters beteenden. I projektet använder vi en ny teoretisk ansats som definierar "transdiagnostiska faktorer" som faktorer som ligger bakom, underblåser eller fungerar som buffertar mot flera (samtidiga) psykiska problem. Vi kommer att fokusera på de största riskfaktorerna som ligger bakom välkända utagerande och internaliserade problem: auktoritärt föräldraskap, sömnproblem, stress och trakasserier. Vi vet att dessa samverkande riskfaktorer gör att problemen hos ungdomar kan bli långvariga men vi ska undersöka om de dessutom kan vara upphovet till problemen från start.

Programmet involverar en longitudinell-experimentell studie över flera år av ungdomars psykiska hälsa i flera olika kommuner. Vi kommer att samla in information från ungdomarna själva men också från deras föräldrar och kamrater. Men vi kommer dessutom att arbeta med interventioner inriktade på de riskfaktorerna vi har identifierat för att se om det påverkar problem med utagerande beteenden och internaliserade problem. Fyra interventioner kommer att byggas in i en longitudinell undersökning av en normalpopulation ungdomar, och de ska inrikta sig mot de transdiagnostiska riskfaktorer vi studerar (auktoritärt föräldraskap, sömnproblem, stress och att vara utsatt för trakasserier). Analyserna kommer att fokusera på att identifiera risker och buffrande processer och att förstå de mekanismer som ligger bakom riskökningar. Genom den longitudinella-experimentella ansatsen kommer vi att kunna dra betydligt starkare slutsatser än om vi hade använt någon av dessa metoder ensamt. Om transdiagnostiska processer kan påvisas kan insatser riktas mot flera psykiska problem samtidigt, snarare än att fokusera på ett problem i taget; därmed ska vi kunna spara knappa resurser. Om detta projekt ger klara och reella resultat är det ett trendbrott som gör att vi kan utveckla behandlingar efter helt nya riktlinjer. I projektet kommer vi kontinuerligt att kommunicera våra resultat med beslutsfattare, personal och föräldrar på lokal, regional, nationell och internationell nivå.

Publikationer

Bauducco, S.V., Boersma, K., Gradisar, M. (2024). Sleepy and popular? The association between popularity, sleep duration, and insomnia in adolescents. Frontiers in Sleep, in Press. https://doi.org/10.3389/frsle.2024.1346806

Larsson, J., Tilton-Weaver, L. C., & Zhoa, X. (2023). Anger dysregulation and non-suicidal self-injury during adolescence: A test of directionality. Development and Psychopathology. 1-10.

Tillfors, M., Van Zalk, N., Boersma, K., & Anniko, M. (2023). Longitudinal links between adolescent social anxiety and depressive symptoms: stressful experiences at home, in school and with peers. Nordic Psychology, 1-20.

Tilton-Weaver, L. C., Latina, D. & Marshall, S. K. (2023). Trajectories of non-suicidal self-injury during adolescence. Journal of Adolescence, 95(3), 437-453. 

Tilton-Weaver, L. C., & Rose, A. J. (2023). The trade-offs of co-ruminating with friends: A profile analysis. Journal of Research on Adolescence, 33(3), 957-972.

Arnison, T., Schrooten, M. G., Bauducco, S., Jansson-Fröjmark, M., & Persson, J. (2022). Sleep phase and pre-sleep arousal predicted co-developmental trajectories of pain and insomnia within adolescence. Scientific reports, 12(1), 1-12. https://doi.org/10.1038/s41598-022-08207-y 

Arnison, T. , Schrooten, M. G. S. , Hesser, H. , Jansson-Fröjmark, M. & Persson, J. (2022). Longitudinal, bidirectional relationships of insomnia symptoms and musculoskeletal pain across adolescence: the mediating role of mood. Pain, 163 (2), 287-298. 10.1097/j.pain.0000000000002334 

Bauducco, S. V., Özdemir, M., Gradisar, M., Boersma, K., & Bayram-Özdemir, S. (2022). Trajectories of Insomnia Symptoms and Insufficient Sleep Duration in Early Adolescents: Associations with School Stress. Sleep Advances, 3(1). https://doi.org/10.1093/sleepadvances/zpac018 

Latina, D., Jaf, D., Alberti, R., & Tilton-Weaver, L. C. (2022). Can participation in organized sports participation help adolescents to refrain from self-harm? An analysis of the underlying mechanisms. Psychology of Sport & Exercise, 59.

Latina, D., Bauducco, S., & Tilton-Weaver, L. C. (2021). Inadequate sleep and non-suicidal self-injury in adolescence: Understanding temporal relations and mechanisms. Journal of Sleep Research, 00:e13190. doi: 10.1111/jsr.13190 

Latina, D., Bauducco, S., & Tilton‐Weaver, L. (2021). Insomnia symptoms and non‐suicidal self‐injury in adolescence: understanding temporal relations and mechanisms. Journal of Sleep Research, e13190. https://doi.org/10.1111/jsr.13190 

Bauducco, S. V., Flink, I. K., Boersma, K., & Linton, S. J. (2020). Preventing sleep deficit in adolescents: Long-term effects of a quasi-experimental school-based intervention study. Journal of Sleep Research, 29, e12940. https ://doi.org/10.1111/jsr.1294 0. (Part of PhD thesis) 

Bauducco, S. V., Salihovic, S., & Boersma, K. (2019). Bidirectional associations between adolescents' sleep problems and impulsive behavior over time. Sleep Medicine: X, 1, 100009. https://doi.org/10.1016/j.sleepx.2019.100009 

Mazzer, K., Boersma, K., & Linton, S. J. (2019). A longitudinal view of rumination, poor sleep and psychological distress in adolescents. Journal of Affective Disorders, 245, 686-696. https://doi.org/10.1016/j.jad.2018.11.053 

Tilton-Weaver, L. C., Marshall, S. K., & Svensson, Y. (2019). Depressive symptoms and non-suicidal self-injury during adolescence: Latent patterns of short-term stability and change. Journal of Adolescence, 75, 163-174.

Anniko, M. K., Boersma, K., van Wijk, N. P. L., Byrne, D., & Tillfors, M. (2018). Development of a Shortened Version of the Adolescent Stress Questionnaire (ASQ-S): construct validity and sex invariance in a large sample of Swedish adolescents. Scandinavian Journal of Child and Adolescent Psychiatry and Psychology, 6(1), 4-15.

Mazzer, K., Bauducco, S. V., Linton, S. J., & Boersma, K. (2018). Longitudinal associations between time spent using technology and sleep duration among adolescents. Journal of adolescence, 66, 112-119. https://doi.org/10.1016/j.adolescence.2018.05.004 

Wurm, M., Anniko, M., Tillfors, M., Flink, I., & Boersma, K. (2018). Musculoskeletal pain in early adolescence: A longitudinal examination of pain prevalence and the role of peer-related stress, worry, and gender. Journal of Psychosomatic Research, 111, 76-82.

Bauducco, S. V., Flink, I. K., Jansson-Fröjmark, M., & Linton, S. J. (2016). Sleep duration and patterns in adolescents: Correlates and the role of daily stressors. Sleep Health, 2, 211-218. https://doi.org/10.1016/j.sleh.2016.05.006

Läs mer

Läs mer om Trestadsstudien här.