Musikverket och dess publik. Estetiska förutsättningar för den svenska upphovsrätten

Upphovsrätt till musik är en brännande och kontroversiell fråga i den kulturella såväl som ekonomiska dagsdebatten. Förespråkare för fri tillgång till information står mot de som hävdar rätten att skörda frukten av ett arbete, eget eller annans. Uttrycket "intellektuell egendom" ekar tillsammans med röster i massmedia som gärna talar om äganderätt - både till musik och till upphovsrätter. Från motsatt håll hörs argument om att "rättighetsindustrin" och de globala handelsavtalen hotar yttrandefriheten och det fria skapandet. Att situationen blivit vad den är har till stor del att göra med den teknologiska utvecklingen och den digitala informationsteknologin. Men situationen är också präglad av sina historiska förutsättningar. Här är det inte bara de ekonomiska och juridiska utvecklingarna som avses, utan framför allt den estetiska. Den fråga ställs i detta arbete är i vilken utsträckning dagens situation är ett resultat av tidigare generationers estetiska uppfattningar. Mer precist: hur har synen på det musikaliska verket och dess publik påverkat den svenska upphovsrättens utveckling? För att svara på denna fråga undersöks hur synen på både musiken ("verket") och publiken växer fram och förändras under 18- och 1900-talen. Där man i dag kanske kan tro att synen på både musik och publik är självklara och oproblematiska, visar undersökningen att de är betingade av speciella historiska villkor. Om den syn vi har på musik idag inte är äldre än ett par hundra år, är det inte orimligt att anta att den än en gång kan förändras - och att det denna gång kan gå betydligt snabbare - vilket självklart har konsekvenser för den upphovsrättsliga lagstiftningen. Detsamma gäller synen på publiken: om denna visar sig bygga på historiska omständigheter med liten eller ingen relevans för dagens musiklyssnare finns kanske anledning till ett ifrågasättande av ett upphovsrättsystem som ensidigt definierar lyssnaren som en ersättningsskyldig konsument. Ett sådant ifrågasättande förutsätter väl underbyggda argument, vilket detta arbete hoppas kunna erbjuda en grund för.