Den svenska skolmåltiden - att utveckla gillande och förtroende

Studier av vad som bestämmer skolmåltidens upplevda kvalitet hos elever, lärare och skolmåltidspersonal. Vilken betydelse vanor, praktik och val av vokabulär har för den upplevda kvaliteten med avseende på måltidens och dess komponenters utseende, doft, smak och textur.
Vad bestämmer hur skolmåltiden utformas? Politiska beslut och budget är vad som oftast diskuteras i media. Elevernas och lärarnas beteende torde påverka hur måltiden upplevs. Förutsättningar som köket och dess faciliteter, planerade menyer och inköpta varor har självklart inverkan, likaså kökspersonalens kunskap. Samspelet och styrkan i relationerna mellan elever, lärare och kökspersonal torde ha avgörande betydelse. En betydande bas för detta samspel är aktörernas vanor och praktik.
En annan avgörande faktor för människans förhållande till mat är förmågan att uppfatta smaker och dofter. Sensorisk analys är den vetenskap som behandlar detta område.
Inom sensoriken används människor som mätinstrument och perceptionsprocessen utnyttjas. Doft- och smakförmåga är starkt relaterat till inlärning, erfarenheter och minnen. Det betyder att dofter och smaker är inlärda och känslomässigt relaterade. Vikten av sensorik uppmärksammar betydelsen av språkliga uttryck, hur vi kommunicerar den upplevda smakkvalitén. Förutom instrumentella och etiska ställningstaganden utgör smak och värderingar viktiga faktorer i praktiken. Ett gemensamt vokabulär att uttrycka hur smak upplevs är av stor betydelse inom en grupp.