Konsekvenser av en akut traumatisk handskada - kohortstudie över tio år

Till handkirurgkliniken remitteras personer med akuta traumatiska handskador i behov av specialistvård. Majoriteten är medelålders män som befinner sig i en mycket aktiv period i livet. De riskerar att få problem i det akuta skedet såväl som i senare skeden till följd av skadan men också till följd av traumatiska upplevelser när olyckan inträffade. Problem av både fysisk och psykisk karaktär finns rapporterade. Det allvarligaste problemet är bestående förlust av motorisk och sensorisk funktion i handen. En permanent funktionsförlust kan få allvarliga följder för yrkesarbete och fritidssysselsättning och även få sociala och ekonomiska konsekvenser. Traumatiska stressreaktioner har påvisats upp till två år efter olyckan.
Syftet med projektet är att beskriva konsekvenser av en akut traumatisk handskada. En kohort av patienter som opererats för en akut traumatisk handskada har rekryterats konsekutivt mellan 1997 och 1999. De har följts upp med intervjuer inom en vecka efter utskrivning från sjukhuset för att undersöka stressfaktorer samt copingstrategier i det akuta skedet. Patienterna har också besvarat enkäter en vecka, tre månader, ett år och tio år efter olyckan för att undersöka främst upplevelser av funktionsnedsättning, smärta, ändrad kroppsuppfattning, hälsorelaterad livskvalitet samt traumatisk stress i ett tioårsperspektiv.
Projektet har klinisk relevans genom att vårdpersonal får kunskap om problematik till följd av en akut traumatisk handskada, vilket kan ligga till grund för utformande av stöd och för vårdplanering. Forskare i projektet har deltagit i WHO:s arbete med att ta fram ICF Core Sets för handskador. Projektet har genomförts i ett samarbete mellan Handkirurgiska kliniken, Universitetssjukhuset Örebro, och Institutionen för hälsovetenskap och medicin, Örebro universitet.

Publikationer och konferensbidrag inom projektet

Gustafsson, M., Windahl, J. & Blomberg, K. (2012) Ten years follow-up of trauma-related psychological distress in a cohort of patients with acute traumatic hand injury. International Journal of Orthopaedic and Trauma Nursing, 16, 128-135. doi: 10.1016/j.ijotn.2012.03.006.

Gustafsson, M., Hagberg, L. & Holmefur, M. (2011). Ten years follow-up of health and disability in people with acute traumatic hand injury: pain and cold sensitivity are long-standing problems. Journal of Hand Surgery (European Volume), 36(7), 590-98. doi: 10.1177/1753193411408186 jhs.sagepub.com.

Gustafsson, M. & Ahlström, G. (2006). Emotional distress and coping in the early stage of recovery following acute traumatic hand injury: a questionnaire survey. International Journal of Nursing Studies, 43(5), 557-65. doi: 10.1016/j.ijnurstu.2005.07.006

Gustafsson, M. & Ahlström, G. (2004). Problems experienced during the first year of an acute traumatic hand injury - a prospective study. Journal of Clinical Nursing, 13(8), 986-95.

Gustafsson M., Ahlström G. Nursing diagnoses in patients with acute traumatic hand injuries. Föredrag 12^th Biennial Conference of  Workgroup of European Nurses Researchers (WENR), okt 2004, Lissabon

Gustafsson, M., Amilon, A. & Ahlström, G. (2003). Trauma-related distress and mood disorders in the early stage of an acute traumatic hand injury. Journal of Hand Surgery (Br.), 28(4), 332-8.

Gustafsson M, Persson L-O, Amilon A. Coping with stressful circumstances in the early stage of acute traumatic hand injury. Föredrag 11^th Biennial Conference of the Workgroup of European Nurses Researchers (WENR), september 2002, Geneve

Gustafsson, M., Persson, L.O. & Amilon, A. (2002). A qualitative study of coping in the early stage of acute traumatic hand injury. Journal of Clinical Nursing, 11(5), 594-602.

Gustafsson, M., Persson, L.O. & Amilon, A. (2000). A qualitative study of stress factors in the early stage of acute traumatic hand injury. Journal of Advanced Nursing, 32(6), 1333-40.