Vårdkedjeprojektet - en programutvärdering
Om projektet
Projektuppgifter
Statens institutionsstyrelse (SiS) påbörjade 2004 arbetet med att utveckla en modell för en förstärkt vårdkedja inom missbrukarvården genom det så kallade "Vårdkedjeprojektet". Projektets övergripande mål är att fördjupa och systematisera samarbetet mellan LVM-institutioner och kommunernas socialtjänst. På så vis avser man att skapa "fungerande modeller" för samverkan mellan den frivilliga och den slutna missbrukarvården (SiS, 2004). I tillskapandet av Vårdkedjeprojektet inkluderades tre institutioner och fem kommunala organisationer i en försöksverksamhet för att uppnå målen i uppdraget. I projektet deltar Rällsögården, Runnagården och Hornö LVM-hem och kommunerna Eskilstuna, Örebro, Uppsala, samt stadsdelarna Maria Gamla stan och Katarina Sofia i Stockholm.
Föreliggande studie syftar till att ge svar på frågan om de dokumentations- och behandlingsmetoder som ingår i Vårdkedjeprojektet har införts och tillämpas så som det var tänkt inom projektets olika delar. Om så har skett, vad har i så fall har möjliggjort detta, och om inte, identifiera hindren. En programteori (modell) över hur implementeringen var tänkt att genomföras i projektet rekonstrueras. Denna programteori används som underlag för en jämförelse med hur den faktiska implementeringsprocessen förlöpte. I studien undersöks även förekomsten av eventuella olikheter i processen avseende de organisationer som ingår i projektet. Data inhämtas genom intervjuer, gruppintervjuer, enkäter och dokumentationsanalys.
Föreliggande studie syftar till att ge svar på frågan om de dokumentations- och behandlingsmetoder som ingår i Vårdkedjeprojektet har införts och tillämpas så som det var tänkt inom projektets olika delar. Om så har skett, vad har i så fall har möjliggjort detta, och om inte, identifiera hindren. En programteori (modell) över hur implementeringen var tänkt att genomföras i projektet rekonstrueras. Denna programteori används som underlag för en jämförelse med hur den faktiska implementeringsprocessen förlöpte. I studien undersöks även förekomsten av eventuella olikheter i processen avseende de organisationer som ingår i projektet. Data inhämtas genom intervjuer, gruppintervjuer, enkäter och dokumentationsanalys.