Långtidsförloppet hos döva och hörselskadade med alkoholproblem

Efterundersökning av trettio döva eller gravt hörselskadade missbrukare som behandlats på Avenboken i Malmö ett behandlingshem för teckenspråkiga missbrukare

Beskrivning av projektet och dess syfte

Långtidsförloppet vid alkoholberoende hos döva och hörselskadade är i princip ett outforskat område. Många faktorer, som i andra sammanhang visat sig ha betydelse, skiljer sig från motsvarande för hörande missbrukare t.ex. att inte kunna kommunicera med sina föräldrar på deras första språk; att integreras i en annan kultur (döv- och hörselskadekulturen) under tonåren; att ha stora svårigheter att få behandling för sitt missbruk. Även förloppsfaktorer kan skilja sig åt t.ex. på vilket sätt påverkar döv- och hörselskadekulturerna individens fortsatta utveckling och vilka stödjande respektive marginaliserade faktorer har betydelse. Hur är det med möjligheterna att fortsätta studera respektive arbeta. Studie med vuxna missbrukare som varit på institutionell teckenspråkig behandling för alkohol och drogmissbruk. Sammanlagt 30 individer varav 2 avlidna. Behandlades mellan 1991-2003 Söktes upp 2008.

Initialt utvecklas i studien en intervjuguide som baseras på erfarenheter från behandling av döva och hörselskadade individer. Därefter vill vi använda denna intervjuguide för att genomföra uppföljningsintervjuer respektive enkäter av den initiala klientgruppen av hörselskadade och döva missbrukare samt av matchade hörande missbrukare.

Specifik målsättning

A: Att kartlägga behandlarerfarenheter från arbete med döva och hörselskadade missbrukare av betydelse för missbruksutvecklingen, utveckling av alkohol- och drogproblem, vårdsökande beteende och faktorer som underlättar respektive försvårar rehabiliteringen.

B: Att på basen av detta utveckla ett bedömningsinstrument och frågeformulär som kan användas i intervjuer både på talad svenska och svenskt teckenspråk

C: Att använda bedömningsinstrumentet vid långtidsuppföljning av den initiala klientgruppen samt matchande hörande kontroller vad gäller skillnader i tidiga erfarenheter, utveckling under ungdomsår (studier, kamrater, misshandel, mobbing, alkohol- och drogutveckling, psykisk hälsa), utveckling under vuxenlivet (familj, arbete, kriminalitet m.m.) samt typ och effekter av rehabiliterande insatser.