Fristad och brottsplats

Våld i nära relationer är ett omfattande samhällsproblem och ett brott mot mänskliga rättigheter. För att nå regeringens jämställdhetspolitiska mål om att detta våld ska upphöra behöver flera samhällsaktörer och arenor engageras i det våldsförebyggande arbetet. En hittills relativt outforskad arena är arbetsplatsen, samt arbetsgivares roll i att identifiera och bemöta anställda som utsätts och/eller utsätter en närstående för våld. Det övergripande syftet med föreliggande rapport var således att ta fram en kunskapsöversikt över våldet i nära relationers, inklusive hedersrelaterat våld och förtyck, omfattning, konsekvenser och kostnader, både ur ett arbetsgivar- och arbetstagarperspektiv. Samt identifiera kunskapsluckor inom ämnet. Utifrån redan existerande internationella översikter på detta område var det primära syftet att samla kunskap som kan anses vara särskilt relevant för, och därmed överförbart till, en nordisk kontext.

En systematisk litteratursökning genomfördes i ett flertal olika databaser efter både vetenskapligt granskade artiklar och så kallad ”grålitteratur” (till exempel avhandlingar, myndighetsrapporter och dylikt). Totalt identifierades 24 studier varav 20 vetenskapliga artiklar och fyra rapporter, var av endast en var från Sverige, övriga studier hade främst genomförts i USA, Kanada och Australien. Efter en tematisk analys av det insamlade materialet visades en relativ stor relevans bland anställda gällande rapporterad utsatthet för våld i nära relationer (10 – 53 procent). Utsattheten bland anställda kvinnor (20 – 53 procent) påvisades även vara högre jämfört med anställda män (10 – 29 procent). Enbart en handfull studier undersökte förekomsten av våldsutövande bland anställda och även denna omfattning varierade relativt stort mellan studier (5 – 32 procent). Gällande våldets konsekvenser konstaterades detta medföra ett flertal olika negativa effekter bland både utsatta och utövare av våld i nära relationer gällande arbetsförmåga, produktivitet, arbetsmiljö, och relationer på arbetsplatsen samt ökad frånvaro från arbetet. Inga studier identifierades gällande de ekonomiska kostnader som våldet kan medföra, till exempel i form av produktionsförlust eller sjukskrivningar, vid en specifik arbetsplats. Sådan information finns dock tillgänglig men utgår från ett bredare, nationalekonomiskt, perspektiv och presenteras på andra håll i föreliggande kunskapsöversikt. Översikten visade även en kunskapslucka gällande inverkan av våld i nära relationer på arbetsplatsen i en nordisk kontext, vilket kan försvåra överförbarheten av resultaten till svenska arbetsplatser. Vidare identifierades inga studier som undersökte omfattning av hedersrelaterat våld och förtryck, eller explicit fokuserade på hbtqi+-relationer, bland anställda vid en specifik arbetsplats. Utifrån den kunskap som dock finns angående omfattningen och konsekvenserna av våldet bland anställda är det tydligt att mer forskning behövs kring de sätt som arbetsplatsen kan arbeta med effektiva metoder och arbetssätt för att hantera och förebygga våld i nära relationer.