Antisemitiska uttryck i Sverige och judiska ungdomars erfarenheter

Antisemitism utgör ett växande problem i Sverige och Europa. Antisemitiska konspirationsteorier cirkulerar, extrema politiska grupper sprider hat i sociala medier, och i flera länder har angreppen på den judiska minoriteten ökat. I Sverige har högerextrema och radikalnationalistiska grupper ökat sin närvaro i det offentliga rummet.

Det innebär att judiska ungdomar konfronteras med antisemitism i sin vardag. Samtidigt pekar Barnombudsmannen (2021) på att det finns mycket lite kunskap om judiska ungdomars upplevelser av antisemitism. Lärare och annan skolpersonal vittnar också om att det inte alltid är lätt att identifiera antisemitisk ideologi då den kan ta sig många olika uttryck. En nyutkommen rapport om antisemitismen i Stockholms skolor (2022) bekräftar denna bild.

Syftet med detta projekt är därför att med språkvetenskapliga och etnografiska metoder undersöka hur antisemitism manifesteras semiotiskt i det offentliga rummet och hur judiska ungdomar tolkar och påverkas av antisemitiska budskap som de möter i olika kontexter i dagens Sverige. Diskursanalytisk metodologi kombineras med fältstudier och ungas egna perspektiv får en framträdande plats genom att unga själva kommer att samla in data i projektet.

För att bidra med kunskap om hur antisemitism uttrycks och erfars i olika samhällskontexter består projektet av tre delar. Delprojekt A fokuserar på antisemitiska uttryck i offentliga politiska sammanhang. I delprojekt B studeras antisemitisk propaganda i skolmiljö. I delstudie C kommer projektet tillsammans med judiska ungdomar att samla in data i en studie av den antisemitism som ungdomarna möter i sin vardag.

Projektet leds av Gustav Westberg (Svenska språket, Örebro universitet) i samarbete med Charlotta Seiler Brylla (Tyska, Stockholms universitet) och Henning Årman (Barn- och ungdomsvetenskap, Stockholms universitet).