Kriminalvårdare i anstalt: en studie av yrkeskultur/er, yrkesidentitet och arbetstillfredsställelse

Svenska fängelser kännetecknas av flera motverkande tendenser. Säkerhet och kontroll av de intagna prioriteras samtidigt som kriminalvårdsstyrelsen genomför satsningar på programverksamhet och narkotikabehandling. Flera internationella studier visar att kriminalvårdare erfar rollkonflikter, dvs. konflikter mellan den övervakande och behandlande rollen. Även i svenska studier framkommer liknande resultat. Internationella studier visar att kriminalvårdare erfar stress, rädsla, få påverkansmöjligheter och avsaknad av stöd från arbetskamrater. Personalomsättningen inom kriminalvården i Sverige är relativt hög. Inom såväl de intagnas kultur som personalkulturen finns likartade informella regler. Att inte komma "för nära den andre" är exempel på en sådan informell regel. Det tycks som om ett distanserad förhållningssätt och en konfliktorienterad relation gentemot "den andre" dominerar på anstalterna. Samtidigt skall kriminalvårdarna arbeta som kontaktpersoner där målsättningen är att skapa förtroendefulla relationer till de intagna. Kvinnor utgör ca 35 % av kriminalvårdarna i anstalt. Antalet kvinnliga kriminalvårdare har också ökat markant de senaste två decennierna. Kvinnor motiverar ofta sitt val av karriär inom kriminalvården med ett intresse för rehabilitering, medan män oftare motiverar det med intresse för ordningshållande och säkerhet. Fler studier visar dock att anstaltens organisationskultur skapar barriärer mot kvinnors möjligheter.

Projektets övergripande syfte är att undersöka yrkesutövning och arbetsvillkor bland vårdare vid dagens svenska kriminalvårdsanstalter. Detta ska göras med utgångspunkt i tre begreppsliga verktyg: yrkeskultur, yrkesidentitet och arbetstillfredsställelse. En för studien central fråga är hur man som kriminalvårdare kan navigera i detta många gånger motsägelsefulla, emotionellt krävande och komplexa landskap och om det finns skillnader i hur män och kvinnor hanterar sitt vardagsarbete i relation till såväl intagna som personal.

Det empiriska materialet består av ett obundet slumpmässigt urval av ca 800 kriminalvårdare, enskilda intervjuer och fokusgruppsintervjuer med kriminalvårdare samt s.k. "shadowing", vilket innebär att forskarna följer en kriminalvårdare under en arbetsdag. Det kvalitativa materialet har samlats in på fem olika anstalter med olika säkerhetsklassificeringar. I projektet granskas hur kriminalvårdare tänker, känner och handlar i arbetet, eller mer preciserat: hur deras yrkeskultur och yrkespraktik gestaltar sig, reproduceras och utvecklas under dagens arbetsvillkor. Centrala begrepp i analysen är bl.a. yrkeskultur, subkultur, sociala representationer och ritualer.

Publikationer

Bruhn, A, Lindberg, O. & Nylander, P-Å. (2011) A Harsher Prison Climate and a Cultural Heritage Working against it – Sub-cultural Divisions among Swedish Prison Officers i Ugelvik & Dullum (eds.) Nordic Prison Practice and Policy – Exceptional or not? London: Routledge .

Nylander, P-Å., Lindberg, O. & Bruhn, A,  (2011) Emotional Labour and emotional strain among Swedish prison officers. European Journal of Criminology

Bruhn, A. Lindberg, O. och Nylander , P.Å. (2009) The Prison Officer´s Dilemma. Professional Representions among Swedish Prison Officers. Les dossiers des sciences de l education . Accepterad för publicering under vårterminen 2010

Nylander, P.Å. Bruhn, A. och Lindberg, O. (2008) Säkerhet eller rehabilitering. Om subkulturell differentiering bland kriminalvårdare (s.45-63) Arbetsmarknad och Arbetsliv dec. 2008. Årg. 14, nr.3.