Prioritering i hälso- och sjukvården

Hälso- och sjukvårdens resurser är begränsade och demografiska faktorer i kombination med utvecklingen av nya behandlingar har redan tidigare satt behovet av prioritering i fokus. Detta har förstärkts under pandemin, när planerad vård skjuts upp till förmån för akut behandling av Covid-patienter. Det finns inget givet svar på hur prioriteringar ska göras eller hur mycket resurser som ska satsas på sjukvård men för att maximera samhällets nytta bör de prioriteringar som görs inom hälso- och sjukvården stämma överens med befolkningens preferenser. I enlighet med nationalekonomisk välfärdsteori skulle en omfördelning av resurser kunna öka välfärden i samhället om allmänhetens betalningsvilja skiljer sig beslutsfattarnas prioriteringar. Eftersom liv och hälsa inte handlas på marknader kan inte marknadspriser användas för att studera vad en viss hälsovinst är värd. Istället skattas allmänhetens värdering av liv och hälsa genom att man ställer hypotetiska frågor kring betalningsviljan för att minska hälsorisker.

Vårt projekt syftar till att studera befolkningens preferenser för olika insatser inom hälsosjukvården. Vi fokuserar specifik på hur insatser riktade mot psykisk ohälsa värderas i förhållande till andra insatser och undersöker exempelvis  hur individer värderar suicidprevention jämfört med andra insatser som räddar liv inom hälso- och sjukvården.