En integrerad straffprocessrätt

Med utgångspunkt i min tidigare forskning om EU-straffrätt och konstitutionell EU-rätt genomför jag för nuvarande projektet ’En integrerad straffprocessrätt – ett hot mot nationell suveränitet?’ som innefattar en kritisk undersökning av unionens straffprocessuella samarbete efter Lissabon-fördraget. Istället för att enbart analysera det konstitutionella ramverket som varit huvudfokus i min tidigare forskning om materiell straffrätt kommer detta projekt att även analysera hur EU-rätten genomförs på nationell nivå. Till skillnad från unionens materiella straffrätt framstår unionens straffprocessrätt som ett tämligen outforskat område. Straffprocessrättens centrala relevans i rättsordningen från ett rättssäkerhetsperspektiv kräver en noggrann utredning av ovannämnda frågor. Även om det finns enskilda specialiserade bidrag inom området, finns det idag ingen heltäckande undersökning av det straffprocessuella samarbetet efter Lissabonfördraget. Projektet utmärker sig för det första genom den konstitutionella infallsvinkeln. En överföring av befogenheter från medlemsstaterna till EU att lagstifta om åtgärder för att harmonisera medlemsstaternas rättighetsskydd och överföring av operationella straffrättsliga befogenheter till en EU-myndighet kan äventyra respekten för staten som en suverän enhet. Denna utveckling utmanar det medlemsstatsdrivna straffrättsliga samarbetet som den ledande filosofin och indikerar istället en strävan efter en mer ’integrerad’ straffrätt . Den andra viktiga aspekten i projektet hänför sig till konsekvenserna för nationell straffrätt mot bakgrund av tre fallstudier: den svenska, danska och finska rättsordningen. Problemet med EU-rättens konsekvenser för nationell processrätt är att utöver de rättigheter som finns föreskrivna i nationella processrättsliga lagar tillkommer ett ytterligare lager av EU-rättigheter som gäller antingen vid sidan om eller överordnat de ’nationella’ rättigheterna. ’Europeiseringen’ av och skapandet av nya straffprocessuella rättigheter i nationella rättsordningar genom EU-direktiv medför ett potentiellt hot mot straffrättens inneboende systematik. Projektet består av två delar. Den första delen av projektet avser att fastställa begränsningarna av unionens kompetenser på straffprocessrättens område genom en kritisk undersökning av artiklarna 82, 85, 86 och 88 FEUF. Särskilt skall det analyseras huruvida den rättsliga tolkningen av kompetenserna är förenliga med generella normativa principer för hur kompetenser bör fördelas mellan centrala enheter och dess konstituerande medlemmar inom en federal jurisdiktion. Den andra delen av projektet analyserar de nationella konstitutionella och straffrättsliga spörsmål som tillkommer med det mer omfattande överstatliga samarbetet på straffprocessens område. Detta innefattar en undersökning av hur implementeringen av EU-rättsliga akter påverkat det rättighetsskydd som följer av nationella processrättsliga ordningar samt hur EU-myndigheternas aktiviteter påverkat de nationella brottsutredande myndigheternas verksamhet. I två inledande studier inom området, ’EU Procedural Criminal Law after Lisbon’ (Brill, 2019)  samt ‘Trust in the Law? Mutual Recognition as a Justification to Domestic Criminal Procedure’ (Volym 16 i 2020 European Constitutional Law Review) har jag kartlagt och kritiskt analyserat de rättsliga och politiska problem som unionens nya straffprocessrättsliga befogenheter medför och som kräver vidare utredning i det planerade projektet.

Publikationer:

J Öberg, ‘Trust in the Law? Mutual Recognition as a Justification to Domestic Criminal Procedure’ 16 (2020) European Constitutional Law Review 33

J Öberg, ‘EU Procedural Criminal Law after Lisbon’ in J Altena, S Miettinen, J Ouwerkerk and J Öberg (red) The Future of EU Criminal Justice- Policy and Practice: Legal and Criminological Perspectives (Brill Publishers, 2019), 225-254

J Öberg ‘Subsidiarity and EU Procedural Criminal Law’ 5 (2015) European Criminal Law Review 19