This page in English

Forskningsprojekt

Efter småbarnsåren. En longitudinell studie av föräldraskap och arbete

Om projektet

Projektuppgifter

Projektstatus

Pågående 2020 - 2022

Kontaktperson

Jenny Alsarve

Forskningsämne

Händer som håller varandra
Trots stora insatser inom politiken för att främja jämställdhet i familjeliv och arbetsliv så kvarstår stora skillnader mellan mödrar och fäder. Tidigare studier har visat att kvinnor fortsatt är föräldralediga betydligt mer än män, att de oftare jobbar deltid samt tar större ansvar för hemarbetet. De stora könsskillnaderna i ansvar i hemmet uppstår framförallt när par blir föräldrar och de kan få negativa konsekvenser på både lång och kort sikt bl.a. för kvinnors ekonomiska position.

Bakom dessa mönster finns komplicerade processer och det är dessa processer som studeras i detta forskningsprojekt. De första åren efter ett barns födelse är omvälvande och viktiga att studera men om vi vill förstå vilken betydelse föräldrars arbetsfördelning får för föräldrars liv på sikt måste vi studera också de senare åren då rutiner har etablerat sig och tidiga beslut om föräldraledighet, omsorg och yrkesarbete får sina konsekvenser.

Syftet med projektet "Efter småbarnsåren" är att bidra med fördjupad kunskap om hur arbetsfördelningar uppstår, upplevs, vidmakthålls och utmanas under småbarnstiden och de tidiga skolåren. Det studeras med hjälp av unika longitudinella, kvalitativa intervjudata. I projektet följer vi ett tjugotal familjer från graviditeten och under mer än tio år. I ett tidigare projekt genomförde vi intervjuer med 40 föräldrar före första barnets födelse och när barnet var ca 1,5 år. I detta projekt tillfogas en tredje intervjuomgång när det första barnet är ca tio år.

Projektet bidrar med värdefull kunskap om hur det kommer sig att könsmönstren vad gäller yrkes-, omsorgs- och hushållsarbete kvarstår. Det bidrar också med kunskap om hur dessa mönster kan utmanas. Det belyser processer bakom yrkesarbetande föräldrars arbetsfördelning under småbarnsåren och barnens tidiga skolår samt betydelsen av krav och förväntningar i yrkeslivet och familjelivet för deras val och prioriteringar. Genom att studien ingår i ett internationellt forskarsamarbete (TransParent, se www.transparent-project.com) kan vi också studera den sociopolitiska kontextens betydelse.

Finansiärer

  • Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd (FORTE)

Samarbetspartners

  • Katarina Boye, Stockholms universitet