Hur växer blyga violer: Utveckling av blyghet och social ångest under tonåren kopplat till olika former av kompisrelationer

En rädsla för att träffa och umgås med andra människor eller att vara i sociala situationer hindrar många från att bygga upp både nära vänskapsrelationer och romantiska relationer. Att uppleva rädsla i olika sociala situationer kan även hindra många människor i deras karriärer och/eller i deras studier. Förändringar i utvecklingen som sker under tonårstiden skapar en större press hos ungdomar än vad som har varit fallet tidigare under barndomen. För vissa av de ungdomar som upplever rädslor i sociala situationer bör dessa förändringar få konsekvenser. Kognitiva förändringar medför att ungdomar blir mer socialt självmedvetna i tonåren än vad de varit tidigare. Undvikande beteenden i sociala situationer, som ungdomar med blyghet och social ångest uppvisar i hög grad, är mer framträdande i denna utvecklingsfas. Samtidigt börjar dessa beteenden både märkas mer och ses som mer negativa av andra ungdomar. Vidare medför sociala förändringar i tonåren att ungdomarna i högre grad måste möta och handskas med nya sociala situationer än vad som krävts tidigare. I tonåren börjar kompisar bli allt viktigare, och ungdomar börjar söka emotionellt stöd i större utsträckning hos kompisar än hos föräldrar. Givet detta är det förmodligen ingen slump att debuten av socialt ångestsyndrom (eller social fobi) för många sker runt 13-års-åldern. I enlighet med teorier och tidigare forskning kring tonåringars utveckling bör tonåren vara en kritisk period för utveckling av sociala rädslor samtidigt som olika former av kompisrelationer bör spela en central roll. Sammanfattningsvis är det viktigt att få kunskap om hur samvaron med eller frånvaron av kompisar under tonåren påverkar utvecklingen av sociala rädslor över tid.

Kunskap om sociala rädslor har vuxit fram inom två forskningstraditioner, den utvecklingspsykologiska och den kliniska. Emellertid har forskningens fokus till stor del legat på vuxna och barn, och informationen har i hög grad erhållits genom tvärsnittsstudier. Detta har medfört att det finns relativt liten kunskap om hur sociala rädslor utvecklas över tid under tonåren, och vilken roll olika former av kompisrelationer spelar. I föreliggande projekt kommer vi att använda oss av information från två longitudinella studier som har följt ungdomar över tid under tonårstiden. Båda studierna innehåller mått på sociala rädslor både på en subklinisk (blyghet/social ångest) och på en klinisk nivå (socialt ångestsyndrom eller social fobi). Vidare innehåller studierna omfattande information om olika former av kompisrelationer samt frågor som rör depressiva symtom, självskadande beteenden och problembeteenden. Med information från dessa två stora databaser har vi möjlighet att utforma och skriva en rad olika artiklar för att få mer kunskap om ungdomars sociala rädslor under tonåren, kopplat till olika former av kompisrelationer och romantiska relationer. Vi har möjlighet att få svar bl.a. på följande frågor: Varför utvecklar vissa ungdomar med sociala rädslor på en subklinisk nivå (t.ex. blyghet) social ångest på en klinisk nivå (socialt ångestsyndrom)? Finns det olika undergrupper av sociala rädslor? Hur är sociala rädslor i tonåren kopplade till depressiva symtom, självskadande beteenden, alkoholdrickande samt antisociala beteenden? Ser mönstret ut på olika sätt för killar och tjejer? Sammanfattningsvis kommer föreliggande projekt möjliggöra en teoriutveckling, samt tillföra unik ny kunskap om utveckling av sociala rädslor under tonårstiden och konsekvenser detta kan få för ungdomars psykiska hälsa.