Syftet med projektet är att undersöka olika typer av sömnproblem i befolkningen. Både personer som sover bra och de med sämre sömn deltog genom att svara på frågor om sin sömn tre gånger under 18 månaders tid. Hittills har vår forskning fokuserat på kopplingarna mellan insomni, ångest och depression, och identifierat faktorer av betydelse för nya insomnifall, ihållande insomni och remission (tillfrisknande). Nu skiftar vi fokus till symtom på Restless Legs Syndrome, apné och mardrömmar, samt på att psykometriskt utvärdera fler sömnrelaterade frågeformulär.
I forskningsprojektet ingår även Sebastian Isaksson och Vera Henriksson.
Publikationer
Nedan listas publikationer inom projektet:
Longitudinella studier av insomni, ångest och depression
Johansson, M., Jansson-Fröjmark, M., Norell-Clarke, A., & Linton. S. J. (2021). Changes in insomnia as a risk factor for the incidence and persistence of anxiety and depression: A longitudinal community study. Sleep Science and Practice, 5(5). https://doi.org/10.1186/s41606-020-00053-z
Norell-Clarke, A., Hagström, M., & Jansson-Fröjmark, M. (2021). Sleep-related cognitive processes and the incidence of insomnia over time: does anxiety and depression impact the relationship? Frontiers in Psychology, 12. https://doi.org/10.3389/fpsyg.2021.677538
Johansson, M., Jansson-Fröjmark, M., Norell-Clarke, A., & Linton, S. J. (2016). The role of psychiatric and somatic conditions in incidence and persistence of insomnia: A longitudinal community study. Sleep Health, 2 (3), 229-238. https://doi.org/10.1016/j.sleh.2016.05.004
Johansson, M., Jansson-Fröjmark, M., Norell-Clarke, A., & Linton, S. J. (2016). The role of psychiatric and somatic conditions in incidence and persistence of insomnia: A longitudinal community study. Sleep Health, 2 (3), 229-238. https://doi.org/10.1016/j.sleh.2016.05.004
Norell-Clarke, A., Jansson-Fröjmark, M., Tillfors, M., & Harvey, A. G., Linton, S. J. (2014). Cognitive processes and their association with persistence and remission of insomnia: Findings from a longitudinal study in the general population. Behaviour Research and Therapy, 54, 38-48. https://doi.org/10.1016/j.brat.2014.01.002
Jansson-Fröjmark, M., Harvey, A. G., Norell-Clarke, A., & Linton, S. J. (2012). Associations between psychological factors and nighttime/daytime symptomatology in insomnia. Cognitive Behaviour Therapy, 41, 273-287. https://doi.org/10.1080/16506073.2012.672454
Psykometriska studier av sömnrelaterade frågeformulär
Jansson-Fröjmark, M., Harvey, A. G., & Flink, I. K. (2020). Psychometric properties of the Insomnia Catastrophizing Scale (ICS) in a large community sample. Cognitive Behaviour Therapy, 49(2), 120-136. https://www.tandfonline.com/doi/pdf/10.1080/16506073.2019.1588362
Jansson-Fröjmark, M & Norell-Clarke, A. (2012). Psychometric properties of the Pre-Sleep Arousal Scale in a large community sample. Journal of Psychosomatic Research, 72, 103-110. https://doi.org/10.1016/j.jpsychores.2011.10.005
Jansson-Fröjmark, M., Harvey, A. G. , Lundh, L.-G., Norell-Clarke, A. & Linton, S. J. (2011). Psychometric properties of an insomnia-specific measure of worry: The Anxiety and Preoccupation about Sleep Questionnaire. Cognitive Behaviour Therapy, 40, (1), 65 - 76. https://doi.org/10.1080/16506073.2010.538432
Avhandlingar
Norell-Clarke, A. (2014). Cogito, ergo insomnis. I think, therefore I am sleepless, Örebro university, Örebro. (Örebro Studies in Psychology 30)
Studentuppsatser
Henriksson, V., & Isaksson, S. (2024). Same scale, different names? Assessment of the psychometric properties of three established scales that measure cognitive processes in insomnia and the introduction of the Sleep Worry 7.
Ehnberg, E., & Hellström, T. (2024). Kan psykologiska processer förklara vidmakthållandet av Restless Legs Syndrome över tid?
Josefina Karlsson och Steve Eliasson (2009). Emotional Pill-popper – Finns det samband mellan dysfunktionell känsloreglering och sömnmedelsanvändning? Psykologprogrammet, Örebro universitet.
Cecilia Ewrelius och Marlen Nordin (2011). Psykologiska riskfaktorer för utvecklandet av insomni: Ett första steg på vägen mot screening och prevention. Psykologprogrammet, Örebro universitet.
Asker, H., & Backström, M. (2010). En psykometrisk utvärdering av frågeformulären PSAS-C och APSQ som mått på sömnrelaterad oro. https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:292169/FULLTEXT02
Bärjed, M., & Strömbäck, E. (2010). Nytt ljus över dagbesvär vid insomni: spelar psykologiska processer en underskattad roll?. https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:322511/FULLTEXT01.pdf
