Konsekvenser av hot, trakasserier och stalkning i det moderna samhället

Hot och trakasserier ökar i vårt samhälle, där sociala medier fungerar som en ny arena för detta beteende. När hoten och trakasserierna ökar i intensitet mot en och samma person, på eller utanför internet, uppstår stalkning. Definitionen av stalkning är ett beteende där en person upprepade gånger kontaktar en annan person mot dennes vilja, vilket orsakar rädsla. Den som är stalkad känner sig ofta både hotad och trakasserad, där stalkaren t.ex. skickar mängder av sms, ringer, kontrollerar var den utsatta är, förföljer med bil eller till fots eller dyker upp vid den utsattas arbetsplats eller hem. Det kan även ske on-line, s.k. cyberstalking, vilket kan innebära kapade konton på nätet, obehagliga e-mail, oönskad spridning av bilder eller förtal, samt andra former av hot och trakasserier i sociala medier. Omkring 9-20% beräknas bli utsatta för stalkningsrelaterade hot och trakasserier någon gång i livet.

Många utsatta visar symtom på psykisk ohälsa till följd av stalkningen, som t.ex. depression eller posttraumatiskt stressyndrom, vilket indikerar att utsattheten påverkar i stor utsträckning med långtgående konsekvenser. Rädslan för vad stalkaren ska utsätta dem för kan till slut förlama de utsatta så mycket att de ändrar sina liv och isolerar sig helt för att undvika stalkaren. Att använda sig av positiva copingstrategier, som att prata med någon om vad som händer, anmäla till polisen, skapa en säkerhetsplan för vardagen samt följa den, kan minska de negativa symptomen. På det sättet uppkommer en känsla av att aktivt arbeta för att återta kontrollen. Negativa copingstrategier kan vara det motsatta, d.v.s. att inte berätta för någon, att förneka att det alls händer eller att negligera de faror som uppstår.
Föreliggande projekt är en pilotstudie och syftar till att undersöka hur beslutsprocessen interagerar med upplevd rädsla och val av copingstrategi för att hantera en stalkningssituation och om den varierar för olika typer av utsatta.

Det är en experimentell studie som genomförs i ett fysio-psykologiskt lab med "virtual reality" där avsikten är att undersöka hur förmågan att fatta beslut påverkas av rädsla och hur val av dopingstrategi görs i en förutbestämd stalkingsituation.

Resultaten kommer att skapa en djupare förståelse för stalkning och dess konsekvenser för individer i det moderna samhället. Denna kunskap kan, förutom att hjälpa de utsatta, användas för att utbilda personer som hjälper de utsatta, som t.ex. företrädare från rättsväsendet eller hälso- och sjukvården.