Miljösociologisk begreppsutveckling

Begreppsutveckling och reflexivitet är viktig för alla discipliner, inte minst för miljösociologin. Traditionellt sett fokuserade sociologi enbart på den ”sociala dimensionen” av mänskligt liv. Givet kunskap om växande miljöproblem har detta perspektiv mer och mer setts som obsolet. Sedan starten av miljösociologin under 1970-talet har en grundläggande ambition varit att begreppsliggöra och skapa en bättre förståelse för samhällets relation till miljön. Parallellt har andra discipliner från framför allt naturvetenskapen fokuserat på den ekologiska sidan, dock med en begränsad teoretisk förståelse för hur sociala aspekter påverkar och påverkas av miljöproblem (vilket inkluderar aspekter som makt, institutioner, fattigdom, social rättvisa, integration, livskvalitet och allmänhetens förståelse av vetenskap). Det finns således en orealiserad potential inom samhällsvetenskaplig miljöforskning generellt och miljösociologi specifikt att berika förståelsen av samhällets relation till miljön, något som är mer och mer viktigt och bråttom för att bättre hantera världens miljöproblem. Projektet fokuserar således hur miljösociologi kan 1) bidra till begreppsutveckling och reflexivitet, samt 2) berika en större debatt och akademisk förståelse av samhällets relation till miljön.

Mer specifikt fokuserar projektet på att granska några av de viktigaste och/eller mest förekommande begrepp som används för att förstå samhällets relation till miljön. Begrepp som risk, antropocen, hållbarhet, reflexivitet, miljöexpertis och socialt kapital är verktyg för att beskriva och analysera fenomen. Samtidigt fungerar de performativt. Genom att de påverkar hur vi förstår fenomen påverkar de också beslutsfattande och hur verkligheten formas. Genom begrepp skapas och hindras framtidsvisioner. Därför är det viktigt att inte bara utveckla och forma begrepp för att studera vissa miljöutmaningar; det är också viktigt att reflektera över hur begreppsutveckling och –användning påverkar själva miljösociologin, liksom hur miljösociologin förmår att kommunicera med andra discipliner och grupper. För att stärka miljösociologins roll i ett större miljövetenskapligt sammanhang behövs därför kritisk granskning av dess begreppsliga, analytiska och metodologiska utveckling. Projektet kommer att bidra till en sådan reflexivitet.

Förutom att projektet inkluderar forskare i miljösociologisektionen vid Örebro Universitet inkluderar projektet samarbete med en bredare grupp miljösociologer nationellt och internationellt.

Mer information om publiceringar med koppling till projektet