Kontextkänslighet som en transdiagnostisk mekanism: Att förstå kopplingen mellan långvarig smärta och emotionellt lidande
Om projektet
Projektuppgifter
Projektstatus
Avslutat
Kontaktperson
Forskningsämne
Forskningsmiljöer
Kopplingen mellan långvarig smärta och depression är ett mysterium och en stor utmaning. Det är tydligt att smärta och depression ofta förekommer samtidigt, vilket leder till förödande konsekvenser. Traditionellt har smärta och depression setts som separata problem, men modern psykologi föreslår ett välutvecklat samspel. Det ena behöver inte vara en reaktion på eller orsak till det andra; istället kan transdiagnostiska faktorer orsaka båda. Emotionsreglering är en sådan faktor som hjälper oss människor att reagera utifrån de krav som omgivningen ställer. Reaktionen måste dock anpassas efter situationen för att fungera. Forskning visar att rigida reaktioner som inte är känsliga för sammanhanget leder till psykopatologi. Denna brist på "kontextkänslighet" skulle kunna förklara varför det är vanligt att smärta och depression fortgår och blir kroniska. För att utforska mysteriet studerade vi kontextkänsligheten hos patienter med smärta och depressiva symptom i tre experiment. Först undersökte vi vilka konsekvenser kontextkänslighet har för utveckling av långvariga problem. Graden av kontextkänslighet undersöktes experimentellt hos patienter med tidiga smärtproblem och följdes över tid för att se utfallet. I den andra studien testades om kontextkänslighet kan förbättras genom träning och vilka effekter det har på dessa symptom. Slutligen studerades effekten av behandling inriktad på emotionsreglering och kontextkänslighet för patienter med smärta och depression.