Musik och den Pedagogiska diskursen : rekontextualiseringar och koder

Problemformulering

Detta avhandlingsarbete studerar den kollektiva representationen av musik som kunskap, mening och legitimt innehåll inom offentlig utbildning. Fokus riktas på hur människan som kulturell samhällsvarelse uppfattar, förstår, skapar och formas i sin syn på musik som kunskapsområde och utbildningsinnehåll. Här menas att kollektiva representationer är kodifierade och att sådana konstitueringar är förknippade med en delad språklighet. Språk används således till att representera något i världen på ett meningsfullt sätt till andra människor (Hall, 1997). Det hela resulterar i en diskursteori formulerad likt någon som säger något om något till någon (Ricoeur, 1989/1969). Sammantaget är detta en fråga om selektiva meningsbildningar utifrån en vidare meningspotential, varpå meningsskillnader uppstår.

Om förhållandet mellan meningspotential - meningsbildning - meningsskillnader betraktas som en processuell relation uppstår nödvändigtvis frågor kring hur dessa processer ser ut, vilka de underliggande principerna är och om det existerar några relativt generativa regler. Annorlunda uttryckt inträder en problemformulering i skärningspunkten mellan å ena sidan utbildningens interna grammatik och å andra sidan ideologiska relationer till densamma. I denna korsning mellan kunskapens interna respektive externa relationer framstår en utbildningsmekanism där kunskapens sociala natur utgör det huvudsakliga forskningsobjektet (Bernstein, 1990, 2000).

Resultatet av detta resonemang är att avhandlingens ljus riktas på förhållanden kring kodifierade meningsbildningar. Den konstruktionistiska ställning som här åberopas nekar inte till en materiell värld, men hävdar att mening skapas genom språket som symboliskt system. På så vis behandlas verklighetsbegreppet utifrån två dimensioner; en materiell och en symbolisk. Positionen är snarare socialrealistisk än socialkonstruktionistisk. Närmare bestämt hämtar den teoretiska fundament från kritisk hermeneutik (Ricoeur, 1976, 1981/1973, 1993/1970, 1993/1977) och kritisk realism (Archer, Bhaskar, Collier, Lawson, & Norrie, 1998; Bhaskar, 1989, 1998), samt därur ansluter sig till en utbildningssociologisk teoribildning av social realism (Moore & Maton, 2001; Moore & Muller, 1999, 2002; Moore & Young, 2001; Young, 2000, 2008; Young & Muller, 2007). Metodologiskt grundar sig studien på en (re)formulering av Basil Bernsteins (Bernstein, 1990, 2000, 2001) kunskaps- och utbildningssociologiska begreppsapparat samt i en interdisciplinär relation till kritisk diskursanalys (Chouliaraki, 1999; Chouliaraki & Fairclough, 1999; Fairclough, 2003, 2010).

Forskningen avser att studera tre typer av meningsorienterade relationer:

* För det första eftersöks de underliggande principer vilka reglerar hur kulturyttringen musik rekontextualiseras och ges mening inom ett utbildningsfält. Med andra ord studeras hur musik som fenomen blir till del inom en pedagogisk diskurs. Således är det relationen mellan meningspotential och meningsbildning som studeras.
* Det andra förhållandet avser den officiella meningen och dess "interna" meningsskillnader. Här fokuseras de kunskapsrelaterade koder som genereras genom den musikpedagogiska diskursens epistemiska och sociala relationer. Själva skillnaden ligger i förhållanden inom en kod, men än mer mellan olika koder.
* I ett tredje perspektiv ställs den officiella meningen i relation till "externa" meningsskillnader. Om det först handlade om att visa på meningsbildningens underliggande principer, och i det andra att studera dess kodifierade utfall, utgår detta tredje perspektiv från den externa dimensionen. Denna kritiska ansats förutsätter att meningar alltid är diskursivt formerade och att de i denna konstruktion kan vara förgivet tagna eller rent av ideologiska. Samtidigt menas att epistemologiska och sociala förhållanden är möjliga att förändra. Utsikter för denna förändring ligger i misstankens hermeneutik, vilken genom ett distanserande steg söker ställning för "det Andra" och "den Andra".

Sett utifrån utbildningsmekanismen försiggår ovanstående processer och resultat inom olika typer av rekontextualiserande fält, dvs. arenor där den symboliska strukturen formuleras. Detta avhandlingsarbete väljer att i sin avgränsning lyfta det officiellt rekontextualiserande fältet till empiriskt underlag för en utredning av officiell kunskap och mening. Därmed understryks den symboliska struktur som läroplanen utgör, vilken så att säga ligger mellan produktionen av kunskapsstrukturer och en reproducerande undervisningspraktik. Detta ger ett läroplansteoretiskt perspektiv (curriculum theory), vilket inte enbart ser till faktiska styrdokument, utan också söker filosofin bakom läroplanen (Lundgren 1979). Den huvudsakliga praktiken är alltså den utbildningspolitiska arenan, dock i dess nödvändiga relation till andra praktiker ? såsom kulturpolitik - samt omgivande fält ? exempelvis kulturliv, näringsliv, vetenskap ? och deras respektive politiska relationer.

Syfte

Syftet är att kritiskt belysa den diskursiva rekontextualisationen mellan kulturell produktion och reproduktion, avseende såväl relationer inom som relationer till musikutbildning. Detta extrakt består av ett tredelat syfte med föresatserna

1. att åskådliggöra den (musik)pedagogiska diskursens rekontextualiserande princip; dess regler, fält och processer.
2. att utreda den (musik)pedagogiska diskursens relationella kod/koder i dess epistemiska och sociala relationer.
3. att föra en kritisk diskussion utifrån resultatet i punkt 1 och 2.

Mer konkret avser arbetet att klarlägga och diskutera kunskapsdiskurser/kunskapsstrukturer kring musik, vilka framträder i och omkring nationella styrdokument. Studien är avgränsad till att undersöka läroplanstexter för gymnasieskolan under perioden 1960-2010 med dess nödvändiga bakgrund i efterkrigstidens förarbeten. Avsikten är inte att skriva läroplanshistoria, men att ta diskursanalytiskt grepp där historiska perspektiv får generera förklarande element (Englund & Quennerstedt, 2008).

Forskningsfrågor

* Hur rekontextualiseras och konstitueras musik till gymnasial skolkunskap?
* Vilka kunskapsdiskurser/kunskapsstrukturer bildar den musikpedagogiska diskursen?
o Vilka epistemiska faktorer finns i relationen musik ? utbildning?
o Vilka sociala faktorer finns i relationen musik ? utbildning?
* Vilken eller vilka koder bildas av förhållandet mellan dessa epistemiska respektive sociala strukturer?
* Hur förbinder sig kod till kontext?
* Vilka epistemiska och sociala problem visar sig genom ovan ställda frågor?
* Vilka förändringsmöjligheter finns?


Archer, M., Bhaskar, R., Collier, A., Lawson, T., & Norrie, A. (Eds.). (1998). Critical realism : essential readings. London/New York: Routledge.
Bernstein, B. (1990). Class, Codes and Control, Vol. IV : The Structuring of Pedagogic Discourse. London/New York: Routledge.
Bernstein, B. (2000). Pedagogy, Symbolic control and Identity : Theory, Research, Critique. Lanham, Md: Rowman & Littlefield Publishers.
Bernstein, B. (2001). From pedagogies to knowledges. In A. Morais, I. Neves, B. Davies & H. Daniels (Eds.), Towards a sociology of pedagogy : the contribution of Basil Bernstein to research. New York: Peter Lang.
Bhaskar, R. (1989). Reclaiming Reality: A Critical Introduction to Contemporary Philosophy. London/New York: Verso.
Bhaskar, R. (1998). The Possibility of Naturalism: A Philosophical Critique of the Contemporary Human Sciences (Tredje upplagan (1979) ed.). London/New York: Routledge.
Chouliaraki, L. (1999). Media discourse and national identity : death and myth in a news broadcast. In R. Wodak & C. Ludwig (Eds.), Challenges in a changing world : issues in critical discourse analysis. Wien: Passagen Verlag.
Chouliaraki, L., & Fairclough, N. (1999). Discourse in Late Modernity: Rethinking Critical Discourse Analysis. Edinburgh: Edinburgh University Press.
Englund, T., & Quennerstedt, A. (2008). Linking curriculum theory and linguistics: the performative use of "equivalence" as an educational policy concept. Journal of Curriculum Studies, 40(6).
Fairclough, N. (2003). Analysing Discourse: Textual analysis for social research. London/New York: Routledge.
Fairclough, N. (2010). Critical Discourse Analysis: The Critical Study of Language (Second ed.). Harlow: Pearson Education Limited.
Hall, S. (1997). The work of representation. In S. Hall (Ed.), Representation: Cultural Representation and Signifying Practices. London/Thousand Oaks/New Delhi: SAGE Publications.
Moore, R., & Maton, K. (2001). Founding the Sociology of Knowledge: Basil Bernstein, intellectual fields, and the epistemic device. Towards a Sociology of Pedagogy: The contribution of Basil Bernstein to research. New York: Peter Lang.
Moore, R., & Muller, J. (1999). The Discourse of "Voice" and the Problem of Knowledge and Identity in the Sociology of Education. British Journal of Sociology of Education, 20(2), 189-206.
Moore, R., & Muller, J. (2002). The Growth of Knowledge and the Discursive Gap. British Journal of Sociology of Education, 23(4).
Moore, R., & Young, M. (2001). Knowledge and the Curriculum in the Sociology of Education: Towards a reconceptualisation. British Journal of Sociology of Education, 22(4).
Ricoeur, P. (1976). Interpretation Theory: Discourse and the Surplus of Meaning. Forth Worth, Texas: Texas Christian University Press.
Ricoeur, P. (1981/1973). The hermeneutical function of distanciation. In J. B. Thompson (Ed.), Hermeneutics & the Human Sciences. Cambridge: Cambridge University Press.
Ricoeur, P. (1989/1969). The conflict of interpretations : essays in hermeneutics. London: Athlone Press.
Ricoeur, P. (1993/1970). Vad är en text? In P. K. Kemp, Bengt (Ed.), Från text till handling. Stockholm/Stehag: Brutus Östlings Bokförlag Symposion AB.
Ricoeur, P. (1993/1977). Förklara och förstå. In P. K. Kemp, Bengt (Ed.), Från text till handling. Stockholm/Stehag: Brutus Östlings Bokförlag Symposion AB.
Young, M. F. D. (2000). Rescuing the sociology of knowledge from the extremes of voice discourse: Towards a new theoretical basis for the sociology of the curriculum. British Journal of Sociology of Education, 21.
Young, M. F. D. (2008). Bringing Knowledge Back In: From social constructivism to social realism in the sociology of education. London/New York: Routledge.
Young, M. F. D., & Muller, J. (2007). Truth and truthfulness in the sociology of educational knowledge. Theory & Research in Education, 5(2), 173-201.