Skolbarns hälsovanor

Bakgrund

Skolbarns hälsovanor (Health Behaviour in School-aged Children [HBSC])är ett internationellt samarbete som pågått sedan 30 år. Folkhälsomyndigheten ansvarar för den svenska delen och vi i forskargruppen deltar i det svenska forskarteamet och det internationella samarbetet. Forskarnätverket inom HBSC är en internationell sammanslutning av forskare som samarbetar kring de nationella undersökningarna av skolelevers hälsobeteende. Forskningen började 1982, när forskare från England, Finland och Norge kom överens om att utveckla och genomföra en gemensam studie av skolbarn. Sedan 1983 är WHO:s regionala kontor för Europa engagerade i HBSC-studien, som nu omfattar 43 länder och regioner i Europa och Nordamerika. 

Syfte

Syftet är att ge kunskap om ungdomars livsvillkor, levnadsvanor och hälsa. Beteenden som grundläggs under tonåren kan fortsätta i vuxen ålder, vilket påverkar frågor som psykisk hälsa, utveckling av hälsoproblem, fysisk aktivitet, kost-, tobaks-, och alkoholvanor. HBSC fokuserar på att förstå ungdomars hälsa i sitt sociala sammanhang – där de bor, i skolan, med familj och vänner. Forskare i HBSC-nätverket är intresserade av att förstå hur dessa faktorer, var för sig och tillsammans, påverkar ungdomars hälsa när de rör sig från barndomen till vuxenlivet.

Metod

Data samlas in vart fjärde år med enkäter om 11-, 13- och 15-åriga pojkars och flickors hälsa och välbefinnande, sociala miljöer och hälsobeteenden. Dessa år markerar en period av ökad autonomi som påverkar hur deras hälsa och hälsorelaterade beteenden utvecklas. De internationellt standardiserade frågeformulären som tas fram till varje undersökningsomgång möjliggör insamling av gemensamma data från alla deltagande länder och på så sätt gör det möjligt att kvantifiera mönster av viktiga hälsobeteenden, hälsoindikatorer och kontextuella variabler. Dessa data tillåter internationella jämförelser och, med successiva mätningar, är trenddata insamlade och kan undersökas både på nationell och gränsöverskridande nivå. Det internationella nätverket är organiserat kring en sammanlänkad serie av fokus- och ämnesgrupper som rör följande områden: kroppsuppfattning, mobbning och aggressivt beteende, kostvanor, hälsoproblem, skador, livstillfredsställelse, fetma, tandhälsa, fysisk aktivitet och stillasittande beteende, relationer, familj och kamrater, skolmiljö, självskattad hälsa, sexuellt beteende, socioekonomisk miljö, alkohol-, tobak- och cannabisbruk, samt viktminskningsbeteende.

I forskningssamarbetet ingår expertis inom områden som klinisk medicin, epidemiologi, humanbiologi, pediatrik, pedagogik, psykologi, folkhälsovetenskap, statsvetenskap och sociologi. Utvecklingen har därför inneburit en korsbefruktning av en rad olika perspektiv. Som sådan är HBSC-studien produkten av ämnesinriktadegrupper som samarbetar för att utveckla den teoretiska grunden för studien, identifiera forskningsfrågor, besluta om vilka metoder och mått som ska användas, arbeta med dataanalyser och spridning av resultaten.

Resultat och publikationer

HBSC är en omfattande databas och byggt på tvärvetenskaplig kompetens, vilket gör att den kan främja forskningsintressen, lobbning för förändring, politik och praxis, samt följa utvecklingen över tid.